Bringing me to life.
How can you see into my eyes like open doors?
Leading you down into my core where I’ve become so numb
Without a soul my spirit's sleeping somewhere cold
Until you find it there and lead it back home
<3
Leading you down into my core where I’ve become so numb
Without a soul my spirit's sleeping somewhere cold
Until you find it there and lead it back home
<3
Perfekta sadeln!
Idag fick jag äntligen ut i skogen på min fina vita springare igen. Man kan inte må bättre än på dendär ryggen!
Jo, som tidigare nämnt har hon sprungit knackigt när jag sitter på vänster sittben. Hon har även tjurat mot mig i traven; lagt öronen bakåt, markerat med tänderna mot mina ben, inte velat springa, sparkat bakut... Och vid det här laget har jag förstått att hon är en dam som berättar när något inte står rätt till. Jag har stirrat mig blind på hennes ben och känt och klämt över hela kroppen på henne.
Idag fick jag låna Emmas podiumsadel eftersom fröken Bulben själv än en gång har skadat foten (denna gången var det Tottes fel, ingen glömd). Jag har ridit i denna sadel förut och Eldana har haft den när Emma har ridit henne, men jag har aldrig suttit i den på just Eldana förut. Och det gick som ett smäck! Hon var inte sur eller markerade en enda gång under hela turen på sju km med en massa trav, inte ens när jag bytte sittben. Och detta trots en halvfull vattenflaska som skvalpade runt i ett sadelfäste (hon är ganska känslig) och att sadeln är fylld med bly så hon bar mer vikt än hon är van vid.
Så ja, nog är det min sadel som inte passar riktigt. Ska testa rida i min och i podiumen igen för att kontrollera vilken skillnad det är. Nu är den stora frågan vad jag ska införskaffa för något istället. En podium blir troligtvis för dyr, men funderar på en abetta. Hm...Det finns otroligt mycket jag ska/måste/vill köpa för pengarna jag får ut på lägenheten när den säljs, så jag hoppas verkligen att jag får den såld till det priset jag begär.
I och med att Emma skadade foten så åkte Eldanas nya bundis Lilly hem. Stackars Eldana har otur med vänner, hittar hon väl en bästis (hon brukar inte få riktiga vänner, stackaren) så får de bara en begränsad tid tillsammans. Men hon lever och frodas till bristningsgränsen ändå, hon ser ut som en tunna. Men det kan hon få lov till, hon brukar ju tunna ur i hullet hemma på vintern.
För övrigt är jag magsjuk idag eftersom jag drack utgången mjölk igår. Vaknade med världens kramp i magen inatt och efter ridturen mådde jag inte så bra heller. Skulle egentligen ha pluggat till ett muntligt prov i juridik, men det blev inte av. Skjut alltid upp vad du kan göra idag till morgondagen (?!).
Sååå, på återseende. Med bättre mage, förhoppningsvis.
Ingrids Podium
Abetta.
Synd att man inte kan provrida en sånhär också.
Flytt x2
Nu är Eldana installerad på Svanäng Sporthorses sedan fyra dagar tillbaka. Det var lite struligt att få tag i en fungerande transport, men som gubben i lådan dök mammas kollega upp och lånade ut sin, trots att vi inte ens träffats tidigare. Fantastiskt!
Snälla Emma körde Eldana hem till sig och jag körde med stöttning av vederbörande tillbaka släpet till ägaren. Första gången jag körde med släp och det gick förvånansvärt bra. Hade förväntat mig kärringstopp och krokodiltårar och minst en vurpa i diket!
Nu går Eldana på ett massivt bete tillsammans med Totte och Lilly. Tjejerna har blivit bundisar och hänger tillsammans utan Totte, tjejer kan som bekant inte leka tre. Men ibland får herrn vara med och de står i en cirkel och viftar bort varandras flugor från ansiktena. Det är härligt att se araber tillsammans, de integrerar med varandra på ett helt annat sätt. Betet är så omfattande att Eldana redan börjar likna en tunna :-)
Ridningen fungerar prima, det märks på henne hur nöjd hon är med livet. I Ekby finns knappt några normalt trafikerade vägar, utan bara långavägar ute i skogen, eller rättare sagt trollskogen. Gillar verkligen detta, hemma känner jag till varenda liten stig, så jag älskar att få ut och se nya trakter från hästryggen.
Det var lite om Eldanas tillfälliga flytt till sommarbetet. Beträffande min flytt så finns det troligtvis en chans att jag och Madde blir grannar i Vasastan. I december kommer en likadan etta som Maddes, med sovalkov, stort kök och balkong att bli ledig. Hoppas någon kan lägga ett gott ord om mig där.
Något jag känner ännu starkare för är tipset om en vindsvåning i Vasastan på 56 kvadrat, två rum, och nuvarande hyresgästen vill tipsa värden om mig. Håll tummarna för detta! Det låter helt fantastiskt och jag hoppas... Inflyttningen skulle i så fall vara redan i augusti. Och det ligger ju nära p4 också... ;-)
Nu ska jag försöka stänga de två bruna för idag, imorgon far nämligen jag och mamma till Gävle. På lördag gifter sig brorsans närmste vänner (Olof och Christina). Dagen efter åker vi vidare till Gotland och hälsar på mammas nya kusin ett par dagar, innan det bär vidare av mot Växjö där min "låtsas-kusin" gifter sig. Har aldrig varit på bröllop och nu är det två i en smäll nästan, två bröllop som kommer skilja sig åt endel också gissningsvis.
Uppdaterar mer om en vecka då jag kommer hem.
Logic will get you from A to B.
Imagination will take you everywere.
Totte, Eldana och Lilly.
Eldana står modell
Jag vill bra skriva att jag verkligen har hittat rätt häst, Eldana är så underbar på alla sätt och vis. Att umgås med henne, på vilket sätt det än må vara, ger mig riktiga lyckorus och fjärilar i magen. Folk som påstått att det kommer kosta både blod och tårar att ha denna häst kunde inte haft mer fel. Det är bara leenden och känslan av att detta är så rätt.
För två veckor sedan stod hon modell då Joanna plåtade oss. Här kommer ett par exempel:
Göingeritten 2013: Senior SM
Den 10'e maj styrdes kosan ner till Skåne, med en liten Hero i transporten (under all annan bråte) och fyra tjejer i bilen; Ulrika, Ingrid, jag och så Emma, som startade senior SM 160 km CEI*** dagen efter ankomsten till Skåneland. Dessutom bilade hovslagare Martin Axell med familj ner till Glimma för att ingå i teamet.
Sammanfattningsvis kan man säga att det var just dagen innan som var själva katastrofen. Efter att resan, förbesiktningen, ytterligare en anslutande groom, inkvartering av häst och SM-middag med bangenomgång gått utmärkt skulle vi finna vårt boende, som var ett hus i anslutning till en folkhögskola. Under tiden som vi under sen kväll bär in vår packning i huset så lyckas ytterdörren gå igen, med nycklarna kvar inne i huset. Utelåsta, med andra ord! Flera samtal till sekreteriat, tävlingsansvariga och folkhögskola gav inga resultat, inte heller Ingrids fingerfärdigheter med att försöka dyrka upp låset. Så jag och Emma begav oss till folkhögskolan och sprang runt och bankade på fönster i hopp om att någon levande varelse fanns kvar inne i lokalerna. Tillsist öppnades en dörr och det visade sig vara någon slags kortspelsturnering för utvecklingstörda bosnier inne i lokalen. Emma kan bosniska och förstod att de diskuterade sinsemellan att vi var där i egenskap av inbrottstjuvar (!) då vi bara ville ha ett nummer till vaktmästaren. Mitt i allt kaos ringer Ulrika och berättar att hon funnit en extranyckel. Phew!
Däremot kände jag under dagen som gått att jag hade ont i min stortå. När jag cyklade Viken Runt cyklade jag med tåspetsen nedåt eftersom jag hade ont i mina vadmuskler, därav smärtan. När jag tog av mig strumpan på kvällen och tittade på tånageln såg den helt normal ut, men den satt löst och det dunkade och brände i tån. Man rör sig ganska mycket som groom så det var bara att tejpa fast den och ställa in sig på att försöka springa med den kommande dag i alla fall.
När vi väl kommit i säng somnade jag ganska fort inne i mitt rum. Men inne i Ingrids rum var en smärre chock påväg; precis i det ögonblick Ingrid ska somna sätter hon sig rak i sängen då hon insåg sitt misstag... Hon hade tankat bensin i dieselbilen! Vi hade med andra ord ingen groombil till kommande dag och starten skulle gå kl. 05 på morgonen! Hon tassar upp och börjar leta efter en slang för att försöka slanga ut dieselblandningen med. Efter att ha lyckats skruva loss en duschslang från husets badrum började hon slanga, men det lyckades inte. Emma vaknade och skrev ett sms till sin nyfunna pojkvän Linus. Och vad gör han? Den hjälten sätter sig i bilen och kör mitt i natten från Karlsborg till Göinge för att sedan ligga under bilen och tömma den lagom till följande morgon! Phew igen! Jag märkte ingenting av kalabaliken då jag sover med öronproppar. När mitt larm startade kl 03 och jag hörde en mansröst i korridoren utanför undrade jag vem sjutton det var mer som bodde i huset som vi lyckats väcka. Jag traskade ut och där står det en karl inne på toaletten och tvättar händerna med öppen dörr. Han var väldigt lik den där Linus som jag sett bild på, men jag fattade inte alls vad han skulle göra där mitt i natten...! ;)
Och nu till dagen med stort D: Detta kanske kan sammanfattas som hjältarnas Göingeritt! Först och främst hade Linda Johansson från BDRK ingen häst att rida. Hennes egen häst är skadad och den häst hon fått låna till 80 km-klassen var halt redan på förbesiktningen dagen innan. Då dyker Caroline Franzén upp som gubben i lådan, stryker sin egen start och lånar ut sin kanonhäst Ganzir till Linda! Helt fantastiskt, och om inte det vore nog så anmäldes Linda till Young Rider SM istället! Dessutom, ska tilläggas, hade Caroline fyra personer direkt från Dubai som groomteam, vilka Linda fick "ta över", bättre kan det inte bli.
Emmas start gick finemang och på den första slingan var det högt tempo och inte mycket till groomning. När vi precis parkerat bilen och i lugn ro går mot viloområdet för att invänta Emma till första veterinärgrinden, ser jag hur Emma plötsligt kommer in mot ankomsttiden! Vi fick sätta full fart mot ankomsten och jag bar en tung back som jag fick kasta på Linus och sedan haltandes kuta iväg mot vårt tält. Vi hade så kul och groomningen flöt på jättebra, Emma hade inte ens märkt hur överraskade vi hade blivit av hur tidigt hon kom till första veterinärgrinden. I våra fina, mupp-rosa och mycket effektiva rosa västar groomade vi vidare, slinga efter slinga, och på tredje slingan låg Emma i täten med hela sju minuter till godo. I veterinärgrinden fick ekipaget en re-inspection där Hero såg jättefin ut och de gav sig ut på sin fjäde slinga, fortfarande i täten. Men i veterinärgrinden där efter fick Hero vänta på att trava upp, stelnade till och där var det tyvärr slut. Det var jättetråkigt, men ibland måste man satsa och det är inte illa att på sin första 160 CEI ta täten i nästan 13 mil! Och det bästa av allt var att Hero var pigg och fräsh igen bara efter någon timme.
Detta var faktiskt en superritt; Bra ridning och bra groomning, allt flöt bara på. Och att det dessutom sändes live över internet och att Emma syntes mycket i bild var också roligt. Länk till livesändningen finns här: http://ridsporten.tv/index/30-eventid=2437.html
It's better to burn out than to fade away!
Och Linda Johansson, hon red förstås hem guldet i Young Rider SM! Grattis!
Här kommer årets första film från tävlingarna:
Stress, stress...
Nu har jag varit i tre dagar på min APL-plats (praktik) och det är både kul och jobbigt.
Helgerna är helt full-proppde med grejjer i en månad framåt. Denna helg ska vi till Danmark och titta på dans där mammas nyfunna kusins son dansar.
För övrigt har jag gjort massa kul, klättrat på/i stridsvagnar, Castro lever och frodas, har joggat med Mir, träffat Nathalie och druckit té, badat bastu och druckit vin med min "kusin" Ida...
Hittills har allt gått så sjukt bra med Eldanas igångsättning. Veterinären sade ju i februari att jag skulle skritta tre veckor och sedan lägga in galopp i träningen. Men det gjorde inte jag, jag gick ut och gick med henne som en hund ett par km om dagen och ökade sträckan under en månads tid så vi var uppe i 5-6 km minst fem dagar/vecka. Därefter ledde jag henne halva sträckan och satt upp halva. Senaste månaden har jag skrittat sträckan uppsutten. Senaste veckan har jag ökat sträckan till 10 km och suttit på nästan hela vägen, men alltid gått ett par km. Lade in lite trav och galopp på en kortare tur och hon var riktigt fit for fight, ville bara springa fortare och fortare och sparkade bakut och härjade runt :) I förrgår skrittade jag 9 km och travade lite, lite på hemvägen och vad händer när jag byter sittben? HON HALTAR! HELVETE, RENT UT SAGT!! Även om hon inte är halt alls när man travar upp henne så... Nu är hon avställd och lindad med BoT på nätterna.
Önska oss lycka till.
Helgerna är helt full-proppde med grejjer i en månad framåt. Denna helg ska vi till Danmark och titta på dans där mammas nyfunna kusins son dansar.
För övrigt har jag gjort massa kul, klättrat på/i stridsvagnar, Castro lever och frodas, har joggat med Mir, träffat Nathalie och druckit té, badat bastu och druckit vin med min "kusin" Ida...
Hittills har allt gått så sjukt bra med Eldanas igångsättning. Veterinären sade ju i februari att jag skulle skritta tre veckor och sedan lägga in galopp i träningen. Men det gjorde inte jag, jag gick ut och gick med henne som en hund ett par km om dagen och ökade sträckan under en månads tid så vi var uppe i 5-6 km minst fem dagar/vecka. Därefter ledde jag henne halva sträckan och satt upp halva. Senaste månaden har jag skrittat sträckan uppsutten. Senaste veckan har jag ökat sträckan till 10 km och suttit på nästan hela vägen, men alltid gått ett par km. Lade in lite trav och galopp på en kortare tur och hon var riktigt fit for fight, ville bara springa fortare och fortare och sparkade bakut och härjade runt :) I förrgår skrittade jag 9 km och travade lite, lite på hemvägen och vad händer när jag byter sittben? HON HALTAR! HELVETE, RENT UT SAGT!! Även om hon inte är halt alls när man travar upp henne så... Nu är hon avställd och lindad med BoT på nätterna.
Önska oss lycka till.
Bilder sen sist:
Ida och jag
Eldana på skrittur en mil
Castro Z
u. Supra (/Irco Marco)
e. Arlando Z
Nykomling
I förrgår åkte Diggan till sitt nya hem, till en tjej som heter Rebecca som bor i Töreboda men går gymnasiet i Varberg. Och igår kom Sarahs nya pålle, holsteinern Massini född 2008 E. Cassini, en dansk import som ursprungligen kommer från Tyskland. Spännande tider!
Än är inte alla hästar ihopsläppta. Eldana och Supra går tillsammans och Massini i hagen intill. Men vi var ute på en tur idag med Massini och Eldana och det gick utmärkt. Dessutom fölar Supra vilken dag som helst!
Här kommer två bilder på den nya herren i hagen.
Än är inte alla hästar ihopsläppta. Eldana och Supra går tillsammans och Massini i hagen intill. Men vi var ute på en tur idag med Massini och Eldana och det gick utmärkt. Dessutom fölar Supra vilken dag som helst!
Här kommer två bilder på den nya herren i hagen.
Vårkänslor <3
Kvällarna har blivit längre och marken börjar bli bar på grusvägarna. Jag har vårkänslor!
Har varit ute och gått med Eldana mycket de senste dagarna. Hon bara traskar på i godan ro medan jag traskar först och lyssnar på ljudböcker. Vi har gått genom Värsås ett par gånger, passar på att köra lite miljöträning. Barnen uppe i Värsås ser så glada ut när vi kommer gående på gatorna, de skiner upp som små solar. Inte mindre än vid tre tillfällen har de trott att Eldana är Lilla Gubben i Pippi Långstrump. Och Eldana verkar ta sin nya titel med ro. Till och med att stå vid affären och titta på bensinmacken tog hon med ro, duktiga lilla loppan.
Hon har även skaffat sig en kompis som jag inte är säker på att jag gillar. Varje natt är det ett djur som krypt in i hennes box genom en spricka i golvet, som bara blir större och större då det tydligen grävs grus ur sprickan.
Idag kikade jag och Nettan in i boxen intill Eldanas, och där hade en spricka i golvet blivit abnorm och en massa grus hade kraffsats upp ur hålet. Det har formligen käkats betong. Nettan hade redan innan misstänkt att okänd rabies-mutant-råtta flyttat in och därför lagt en saltsten som väger 10 kg över sprickan. Den var slängd åt hellskotta idag. Troligtvis rabies-mutant-råtta på steroider! Snart kommer väl hela golvet vara uppkäkat så hästarna får stå på stampat jordgolv. När jag och pappa byggde stallet för 11 år sedan fanns där otroligt stora råttor, som katter. Känns som detta måste vara något i samma kaliber. En rabies-mutant.
För övrigt är det nu knappt en månad kvar tills Supra ska föla. Det kommer nog bli en lättnad för henne, hon står och hänger i hagen nu och orkar inte ta sig för så mycket. Även lite annat är på gång i stallet för familjen Arthursson, mer om detta kommer senare då det är läge att publicera :)
En sak som det nu är läge för att publicera är däremot Bulbäng Endurance! Så himla roligt, tycker jag! Det är nämligen så att Emma har fått ta över Ekby Curly Horses stall med ridbana och hela kittet, och nu ska hon starta egen hästverksamhet där. Givetvis med inriktning distansridning! Var där för ett par dagar sedan och kikade på de nya tillskotten, lilla Wilda Musen och otroligt vackra Lina. Vill önska Emma lycka till med detta nya, roliga projekt :D
Bilden är stulen från Emmas blogg och ursprungligen från Ekby Curly Horses hemsida.
Så himla fint, ellerhur? :)
Det var allt för idag, chao! :)
Lång dag
Först och främst: Eldana blev idag friskförklarad efter 16 veckors vila! Snällaste Nettan körde oss till Lars Gert idag och hon travade på som hejsan. Det gjordes böjprov för säkerhets skull, och Eldana som inte vet riktigt var hon ska göra av energin lyckas sparka mot inte mindre än tre veterinärer! Gert är så skön, han bara skrattar och säger att den energin är ett gott friskhetstecken. Jag frågade hur långsamt jag ska sätta igång henne igen och han svarar då att jag kan skritta henne tills hon blivit snäll igen... Jag har en frisk häst igen, en häst som är taggad till tusen! :D Vilket Eldana själv ju har "berättat", men jag ville få det bekräftat. Jag märkte ju inte när hältan började och vill inte sätta igång henne igen för tidigt. Nu riktigt sprätter det i kroppen på henne!
Därefter blev det skola och lektion i moderna ideologier. På kvällen var jag hos Nathalie, en kollega från i somras som jag klaffat väldigt bra med. Hon bjöd på fika och vi tjötade öronen av varandra, helt azum! Vår chef ringde förresten tidigare idag och undrade om han kan skriva mig på schemat för sommaren, klart att han kan! :D
När jag kom hem igen sent på kvällen så visar det sig att Mir har brutit tån i lördags :( Han går runt med stort omslag på fossingen nu, men ser inte så bedrövlig ut som jag vet att han kan göra. Kanske för han fått äta ostbågar direkt ur påsen som tröst :)
De senaste dagarna hos lillebror var trevligt som vanligt :) Vi har bland annat gått på bio, spelat gamla nostalgiska SEGA-spel och varit på museum där vi skrattat åt penisar. Och jag har än en gång fått bekräftat att jag avskyr storstäder och folksamlingar då vi bytte tåg i Sthlm, hell on earth :P
Därefter blev det skola och lektion i moderna ideologier. På kvällen var jag hos Nathalie, en kollega från i somras som jag klaffat väldigt bra med. Hon bjöd på fika och vi tjötade öronen av varandra, helt azum! Vår chef ringde förresten tidigare idag och undrade om han kan skriva mig på schemat för sommaren, klart att han kan! :D
När jag kom hem igen sent på kvällen så visar det sig att Mir har brutit tån i lördags :( Han går runt med stort omslag på fossingen nu, men ser inte så bedrövlig ut som jag vet att han kan göra. Kanske för han fått äta ostbågar direkt ur påsen som tröst :)
De senaste dagarna hos lillebror var trevligt som vanligt :) Vi har bland annat gått på bio, spelat gamla nostalgiska SEGA-spel och varit på museum där vi skrattat åt penisar. Och jag har än en gång fått bekräftat att jag avskyr storstäder och folksamlingar då vi bytte tåg i Sthlm, hell on earth :P
Avslutar med suddig bild på taggad vildtoring
Vildtoringen
Min vildtoring påpekar att hon inte är halt längre.
Kan man bli annat än glad när man ser henne? :*
Kan man bli annat än glad när man ser henne? :*
Hälsat på Sobrina
Igår bilade jag och Helen till Levene Ridskola, där Sobrina står som privathäst hos nya ägaren Anna. Var längesen jag såg Sobrina nu, och när vi kom dit kändes det inte jätte-speciellt att träffa henne faktiskt. Kan bero på att hon just fått käk så det var mer intressant än oss :)
Anna frågade om vi ville rida, och det ville vi så klart. Helen fick en tinker, Anna svingade sig upp på en frieser och jag fick Sobrina. Stor häst att komma upp på, men när jag väl satt där kändes det så hemma!
Först skrittade vi ut och Sobrina taktade hela tiden. Vilket jag alltid tycker är roligt :) Finns inget bättre än en framåt häst. Därefter red vi i ridhuset och Sobrina var så himla fin, hon har verkligen utvecklats och börjat lita på handen och kan slappna av från början och gå i fin form. Jag däremot, har ingen form alls så jag red inte så länge ;) Anna tyckte att Sobrina kände igen mig som ryttare, kul att höra! :)
Först skrittade vi ut och Sobrina taktade hela tiden. Vilket jag alltid tycker är roligt :) Finns inget bättre än en framåt häst. Därefter red vi i ridhuset och Sobrina var så himla fin, hon har verkligen utvecklats och börjat lita på handen och kan slappna av från början och gå i fin form. Jag däremot, har ingen form alls så jag red inte så länge ;) Anna tyckte att Sobrina kände igen mig som ryttare, kul att höra! :)
Det var så himla kul att få rida henne igen. Sobrina är en såndär häst man skulle kunna slå upp ett tält på och bo där uppe ett par dygn.
Sobrina har det så himla bra hos Anna, hon kunde inte fått det bättre!
Idag har jag träningsvärk i benen. Och sist jag red på Hero hade jag träningsvärk i magen. Jag är så nedrans otränad. Och Eldana behöver man inte "rida" på samma sätt som en vanlig häst eftersom hon är tankeläsare, sätter man sig på en mindre lyhörd häst än henne får man lite träningsvärk direkt. Så vill jag ha kvar några muskler är det gymmet som gäller framöver :)
Sobrina
Bertil, som är komis med Sobrina, men som Sobrina inte är kompis med tillbaka.
Hästakuten
Nidbilder kan vara bland det roligaste som finns. Det har precis startat en tråd på bukefalos som svar på SVT's serie "Ponnyaktuten". Jag har dragit ifrån och lagt till vissa delar nedan efter eget tycke och smak.
Säsong 1 av Hästakuten
-Ponnyakuten för vuxna ryttare!
Sökande deltagare för säsongen är:
1. Anna Svensson med varmblodet Kosmoskulan
Anna har problem med att Kosmoskulen inte vill galoppera samt har bråttom i all hantering och Anna hinner inte med.
2. Britt-Inger Ek med islänningen Fengurur fra Moarp
Britt–Inger har problem med att Fengurur inte vill lämna flocken, det är nästan omöjligt att rida bort från andra djur, även kor och får.
3. Cornelia von Rosenknopp med halvblodet TippTopp
Dressyrhästen TippTopp har problem med övervikt samt en gång 1997 blev TippTopp rädd för en sten och skuttade till under en uteritt. Sedan dess har Cornelia bara ridit skritt och travövningar i ridhuset.
4. Monica Jansson och fullblodet Harvest Moon
Monica vill gärna lära sig mer om hur man sysselsätter sin häst i boxen. Harvest Moon har haft boxvila de senaste 7 åren pga hältor och dåliga hovar.
5. Åke Carlsson med quaterhästen Hank On The Janks Tank
Hank On The Janks Tank har flera gånger råkat falla i sömn under långsam jogg och Åke vill lära sig hur man rider för att undvika detta.
6. Anna-Karin Månsson och araben Zoyasaous
Anna-Karin rider distans men har problem med riktning och kartläsning. Efter att ha försvunnit spårlöst från en tävling i södra Halland återfanns ekipaget i en rondell i Malmö och självförtroendet efter denna händelse är aningen stukat.
7. Fredrika Andersson och halvblodet Cortes Z
Fredrika Andersson är nyss fyllda 18 år och har faktiskt vunnit tre klubbtävlingar på D-ponny. Fredrika håller även i ridskolans knattelektioner. Kan inte Hästakuten hjälpa Cortez Z att sluta rusa mot hindren kommer han att säljas till ridskoleverksamhet eftersom han "inte har tillräcklig kapacitet" för ryttarens elitsatsning.
8. Petra Ollonborre med fredriksborgaren Bränt
Alla försök att ge Bränt en framåtdrivande hjälp leder bara till mer samling och ibland hamnar tyngdpunkten så långt bak att Bränt trillar baklänges och hamnar på rygg.
9. Josefina Welin med ardennern Helga
Josefina vill lära Helga stanna och svänga. Josefina har även drömmer om att ställa upp i Paraolympics eftersom hon numera har en fot gjord av plast och komposit efter att Helga råkade trampa på henne för några år sedan.
10. Freja Gunnarsdotter med Hästen (den har inget namn eftersom den inte talat om själv vad den heter, ännu)
Freja drömmer om att hantera och rida Hästen i samförsrånd utan utrustning, men varje gång hon försöker ta ut Hästen är boxen går han direkt till närmsta höpåse utan att ta notis av Freja. Hästen vill heller inte lära sig apport, vilket kan försvåra ekipagets drömmar om en cirkuskarriär.
11. Peter Haraldsson med travhästen Lyckefaks Leuper
Peter är travtränare och undrar hur han ska få Lyckefaks att springa fort sedan STC förbjudit honon att använda grisfösare på travbanan. Egentligen vill Peter skicka Lyckefaks till slakt, men slakteriet tar ej längre emot hans hästar då han under två månaders tid slaktat 73 stycken som inte sprungit in tillräckligt mycket pengar.
Information om första avsnittet:
Ryttarna anländer med sina hästar.
Alla deltagare får hjälpa till att bilda ett mänskligt staket när Hästen ska gå från transporten in i stallet eftersom han sagt till Freja att han känner sig kränkt av grimman.
Cornelia von Rosenknopp anländer i en stod christ komet transport med fullt vaderad insida och hästen bär en heltäckande outfit som matchar Cornelias nya frisyr. Dessvärre drabbas Cornelia av en panikttack när hon inser att alla har en obligatorisk hopplektion. Hon meddelar fort för Tobbe att hennes häst inte hoppar högre än cavaletti bommar pga. risk för benbrott.
Det dyker upp en oanmäld deltagare vid namn Malik Stroganoff, en skum kille som inte kan svenska och som alla tror är en liten gimmickdvärg som ska visa dem vägen a la ”Fångarna på fortet", men som visar sig vara en ungersk jockey som hade dykt upp utan häst och förvirrat stod ute på stallplan i väntan på att någon skulle leda fram en färdigsadlad häst till honom. Malik vet inte riktigt vad det handlar om men hade fått denna adressen av sin manager med orden att det på något sätt blev bra PR för Maliks dalande karriär.
Peter blir genast osams med Cecilia von Rosenknopp, eftersom hon hävdar att Lyckefaks har dåligt inflytande på TipTop och garanterat ger honom panikångest med sitt höga tempo.
Fredrika får ett ilsket utbrott då Tobbe får bända loss en martingal hon vill använda ur hennes händer. Efter denna händelse vill Fredrika egentligen inte alls vara med eftersom hon redan kan allt, men tänker sedan att hon nog kan lära Tobbe ett och annat och stannar kvar ändå.
På kvällen äter deltagarna pizza och dricker vin tillsammans för att lära känna varandra bättre.
Vid midnatt vaknar Britt-Inger till liv på Tobbes kökssoffa. Det sista hon minns är att hon stod och argumenterade för det onödiga med täcken och skor för sina stallkamrater när plötsligt en trasa med något starkt luktande medel hamnade över hennes näsa och mun.
Monica Jansson bestämmer sig för att följa Britt-Ingers råd och låter Harvest Moon stå i boxen utan täcke. Detta resulterar dessvärre i att Harvest Moon åker till klinik för avfrostning samt dropp med varm glykol.
Tyvärr får vi inte se hur det går för Anna-Karin och Zoyasaous innan episod 5 då man funnit henne och hästen efter en helikoptersökning arrangerad av Missing People.
Att orka ha häst, perspektiv II
Läste härom dagen på Sara-Sofias blogg där hon uppdaterat för alla non-horsey ppl hur man orkar ha häst. Himla bra, tyckte jag. Så nu tänker jag ge min version också!
Jag har aldrig tvekat på att behålla de hästar jag haft. Inte ens tidiga mornar, när man är bakis, sjuk, har feber, är trött, stressad eller haft tillfälliga ekonomiska problem så har jag tänkt tanken på att göra mig av med hästen. Inte ens nuddat vid tanken, insåg jag när jag läste Sara-Sofias inlägg. Det var först när jag hennes text som det slog mig att man faktiskt kan tänka tanken. Helt ärligt!
När jag kliver in i stallet är det som att öppna dörren hem. Det är mitt andrahem och där kan jag koppla av. När jag haft problem, varit ledsen eller arg, så rinner det av mig när jag kliver in i stallet. Sedan jag var liten har jag legat på höskullar och lyssnat på ett rytmiskt tuggande från djuren och känt en ro och sinnesfrid som inte går att förklara för den som inte varit med om det själv. Du kan vara den du är, du är alltid accepterad om du bara behandlar djuren rättvist. Hos nöjda djur finns det alltid en avkopplad och naturlig atmosfär.
Ridning är helt fantastiskt, men det är inte det som är själva huvudsaken. Umgås man med en häst, lär känna hästen och låter hästen känna dig tillbaka, så blir du en väldigt lyhörd individ. Trots att hästar är så stora djur, så har de en mycket lyhörd sida och fantastiskt nog vill de lyssna på oss. Vi måste bara vara tillräckligt inkännande för att kunna lyssna på dem. Varför de faktiskt vill lyssna på oss kan nog ingen svara fullt på fullt ut. Men känslan att umgås och kommunicera med dessa djur är en av livets höjdpunkter. Det bästa är att man aldrig blir fullärd, varken som ryttare eller "vanlig" människa. Därför kan man inte heller tröttna om man väl funnit tjusningen hos dessa djur.
Visa mig din häst, så ska jag berätta vem du är. Ett vanligt ordspråk, som pekar på hela innebörden i förhållandet mellan människa vs häst.
Ridning är, för mig, ytterligare ett sted i den ömsesidiga lyhördhet som jag beskrivit ovan. Det är en helt fantastisk känsla att sväva fram på ett så stort djur, ett känsligt kraftpaket med fyra ben, som lyssnar på dina önskningar om hur, var och hur snabbt ni tillsammans ska röra er. Du får låna en kraft som du aldrig hade kunnat frambringa själv, och du får uppleva din omvärld från en helt annan synvinkel. Du kan sväva fram genom naturen och komma naturen närmare än vad du annars hade haft möjligheten till. Du kan vräka dig över höga hinder du inte haft en chans att klättra över själv. Eller skjuta fram i ett väldigt tempo som du aldrig hade kunnat nå själv. Och detta på en levande individ! Många inom ridsporten strävar efter så fin utrustning som möjligt. Jag tycker att det vackraste som finns är de som kan rida sin häst utan några "hjälpmedel" alls.
Dessutom är ni två tillsammans ett team, medan ni jobbar kommer ni lära känna varandra och hur man kommunicerar nästan helt utan ord. Hästen kommer ur sportslig synvinkel att bli lika viktig som tex. dina lagkamrater blir i vilken lagsport som helst. Ridsport är oftast inte alls lika vacker som det jag beskrivit ovan, men för många ett mål att sträva efter. Kanske en chans att visa att man är det här teamet. Kanske att komma hemifrån och se nya vyer. Eller att träffa likasinnade människor som brinner för detta på samma sätt. Men för de flesta är inte tävlingar allt, vilket jag tror är gemensamt för de allra flesta medelmåttor i de allra flesta sporter.
Det går alltså med andra ord inte alls ut på att stå och kamma och fläta en liten fluffig, snäll ponny ;)
Har man väl fått dehär tankarna och börjat leva ett liv med hästar, då finns det ingenting som heter "orka ha häst". Då blir det istället så att du känner en menlöshet om du inte har någon häst, att det fattas någonting magiskt i ditt liv.
Det är en otrolig känsla av frihet. And it's pretty magic.
Tjipp
Eldana blir inte bättre i sitt ben och jag är den klantigaste hästägaren on earth. Lars Gert sade att hon ska gå lindad i hagen så det gjorde hon första dagen, och när jag tog in henne på kvällen och lindade av så märker jag att hon är varm och svullen, det har hon inte varit förut. Jag hade lindat för hårt! Hur sjutton kan jag vara så klantig?! Man vill bara slå sig själv när man upptäcker såna här klantiga misstag som gör allt värre!! Stackars lilla Danan, förlåt :( Sen dess har jag kylt henne med vattenslangen varje dag och köpt Back on Track paddar som jag lindar med fleece som jag fått av supersnälla Heléne. Även släpat med Madde till stallet för att hon ska kontrollera att jag lindar bra och även Heléne har fått inspektera mina klant-arsel-verk, men de sade att det såg bra ut.
Kan verkligen rekommendera Back on Track åt ALLA. Jag är inget fan av alternativ-medicin och flummerier, gillar inte heller den fancy jag-har-minsann-märkesgrejor-en-sån-här-måste-bara-du-ha-till-din-hääääst (jag spyr). Så när min förra häst som gammal fick väldigt problem med sitt fram-knä och jag trodde vi skulle få ta bort honom inom snar framtid, och någon rekommenderade BoT grep jag liksom efter det halmstrå som fanns. Och det gjorde mirakel!! Efter en natt med BoT knäskydd var han finare i knät än vad han varit på ett år!! Han var sval och fin och inte alls svullen längre. Det var samma underbara känsla när Eldana varit lindad med BoT under natten. Svullnad puts väck!
Har även fikat med Sara-Sofia och det var alldeles för kort tid att catcha up, men jag hoppas vi ses igen snart :) Jag fick ett helt galet snyggt pannband som hon virkat själv. Hon vet vad hon gör, tejen! Det är snyggt att titta på och det sitter helt perfekt! Hon tar beställningar för 50 kr/pannband och då får man välja färg eller färgkombination fritt. Bra bild och hennes blogg finner ni här.
Jag har också träffat Madde och vi har chillat hos mig och senare på Glädje. Att gå på krogen sög, men det är alltid roligt att träffa Madde :) Vissa människor är omöjliga att hitta ngt fel på, de är bara så bra. Som typ Madde och Sara-Sofia :)
En riktigt tråkig sak som har hänt är att Sune är borta :( Helénes fina, lilla speciella rödtott till katt. Alla gillade honom! Han är uppfostrad av Flora och tror att han är en hund. Han viftade på svansen när han ville tala om ngt, han följde oss i hälarna vart vi än gick. Bokstavligt talat; låg under hinder när vi hoppade, lade sig framför hästen på ridbanan, förföljde oss när vi var ute och gick, en gång försökte han kliva på bussen tillsammas med mej när jag skulle åka hem. Och nu är han påkörd och hade kravlat sig upp till Heléne från vägen :( Oscar kom dit och tog bort honom, vilket jag tycker är sjukt starkt gjort. Jag blir så JÄVLA FÖRBANNAD PÅ ALLA ANSVARSLÖSA IDIOTER SOM IDELIGEN KÖR PÅ VÅRA HUSDJUR OCH BARA DRAR!!! Jag har varit med om så många djur som stt livet till på vägen, och det är tyvärr sånt som händer när vägen ligger så nära. Men för helvete, ta ansvar över det du gjort och se till så djuret inte lider!! Har ALDRIG varit med om att NÅGON tagit sitt ansvar när de kört på våra djur, vilket är helt avskyvärt! Fett med stryk, det är vad ni ska ha...
Bilköp har jag hunnit med, minsann. Sarahs gamla Susen, en grön 850 kombi, är snart min. Han är betald, ska bara teckna trafikförsäkring, skicka in papper på ägarbyte, ställa på och åka till bilprovningen en sväng :)
Nej, nu måste jag panikplugga. Har jobbat dygn och imorgon bitti skriver jag prov i Filosofi.
Chao.
Ps: Jag hatar Internet Explorer
Madde och jag hos mej i fredags
Lilla Danisen... :(
Idag var vi iväg till Axevalla-kliniken med Eldana pga. att hon varit halt i tre veckor.
Började med ett böjprov och därefter bedövning i hovleden och sedan låta henne trava på rakt spår. Hon var då fortfarande halt så det lades bedövning även i knät. Fortfarande halt därefter, men inte lika kraftigt halt.
Gert frågade mig om hon varit med om någonting på senaste, och först då slår det mig att deras rymning ur hagen för två månader sedan kanske kan ha ett samband med detta. Eldana har ju inte varit varken svullen, varm eller halt efter den händelsen så jag trodde vi haft änglavakt. Men efter den händelsen har hon varit lite vresig att rida (sparkar bakut i galoppen), även om hon har varit både pigg och ohalt (fram till för tre veckor sedan då).
Nåväl, Gert misstänkte en eventuell spricka i något ben så jag bad en tyst bön när vi gick in till röntgen. Där plåtades hon från knät och neråt i alla möjliga vinklar, även hoven. Bilderna visade precis som förra gången en väldigt tunn sula, även ledinflammationen var tillbaka. Dessutom hade hon en gaffelband-skada som troligtvis uppkommit då de rymde ur hagen, plus ett litet röntgenfynd i ledbrosket på knät som är där sedan gammalt. Nu får hon äta Metacam och vila lindad i hagen, återbesök om 3-6 veckor.
Jag känner mig psykiskt utpumpad, precis som förra gången vi var där. Precis som då, så var det inte det allra värsta, men fortfarande inte bra.
Det var ju en riktig lättnad att där inte fanns någon spricka! Men Gert frågade om hennes försäkring och nämnde triangelmärkning, vilket inte är aktuellt i nuläget men han frågade utifall det skulle bli aktuellt i framtiden. Och det han hade i åtanke då var kotlederna i fram, eftersom de är lite "vassa" (små förslitningar) pga. att hon försökt avlasta när hon känt att det ömmat under sulorna, som är ovanligt tunna på henne. Nu kommer vi att ringsko henne och sätta dit sulor till att börja med. Usch, lilla lilla Danisen <3
Började med ett böjprov och därefter bedövning i hovleden och sedan låta henne trava på rakt spår. Hon var då fortfarande halt så det lades bedövning även i knät. Fortfarande halt därefter, men inte lika kraftigt halt.
Gert frågade mig om hon varit med om någonting på senaste, och först då slår det mig att deras rymning ur hagen för två månader sedan kanske kan ha ett samband med detta. Eldana har ju inte varit varken svullen, varm eller halt efter den händelsen så jag trodde vi haft änglavakt. Men efter den händelsen har hon varit lite vresig att rida (sparkar bakut i galoppen), även om hon har varit både pigg och ohalt (fram till för tre veckor sedan då).
Nåväl, Gert misstänkte en eventuell spricka i något ben så jag bad en tyst bön när vi gick in till röntgen. Där plåtades hon från knät och neråt i alla möjliga vinklar, även hoven. Bilderna visade precis som förra gången en väldigt tunn sula, även ledinflammationen var tillbaka. Dessutom hade hon en gaffelband-skada som troligtvis uppkommit då de rymde ur hagen, plus ett litet röntgenfynd i ledbrosket på knät som är där sedan gammalt. Nu får hon äta Metacam och vila lindad i hagen, återbesök om 3-6 veckor.
Jag känner mig psykiskt utpumpad, precis som förra gången vi var där. Precis som då, så var det inte det allra värsta, men fortfarande inte bra.
Det var ju en riktig lättnad att där inte fanns någon spricka! Men Gert frågade om hennes försäkring och nämnde triangelmärkning, vilket inte är aktuellt i nuläget men han frågade utifall det skulle bli aktuellt i framtiden. Och det han hade i åtanke då var kotlederna i fram, eftersom de är lite "vassa" (små förslitningar) pga. att hon försökt avlasta när hon känt att det ömmat under sulorna, som är ovanligt tunna på henne. Nu kommer vi att ringsko henne och sätta dit sulor till att börja med. Usch, lilla lilla Danisen <3
Gert sade att detta inte beror på hur jag har ridit henne och det var ju en lättnad i alla fall. Min tanke om kotledsinflammationen som uppkommit den här gången, är att eftersom hon inte varit halt efter att gaffelbandskadan kommit till och jag fortsatt rida henne, så kanske hon har avlastat sig och därför fått kotledsinflammation då just kotorna är en svag punkt hos henne? För det var som sagt först för tre veckor sedan som hon började halta...
På tal om de nya röntgenfynden i knät så känner jag mig inte så jätteorolig för det i nuläget. Det känns som om man börjar röntga igenom en häst, så kommer man att finna små fynd på fler hästar än vad man tror. Och på de flesta hästar märker man ju inte på användbarheten att de finns där. Letar man efter något så kommer man förmodligen att hitta det, på både folk och fä.
Ja, jag vet helt enkelt inte riktigt hur jag känner mig. Men jag kommer inte ge upp om denna underbara lilla häst, hon är en sån tokbra individ och hon ska få allt det hon behöver. Det är det man kan göra för henne och hon är verkligen värd det! <3
På tal om de nya röntgenfynden i knät så känner jag mig inte så jätteorolig för det i nuläget. Det känns som om man börjar röntga igenom en häst, så kommer man att finna små fynd på fler hästar än vad man tror. Och på de flesta hästar märker man ju inte på användbarheten att de finns där. Letar man efter något så kommer man förmodligen att hitta det, på både folk och fä.
Ja, jag vet helt enkelt inte riktigt hur jag känner mig. Men jag kommer inte ge upp om denna underbara lilla häst, hon är en sån tokbra individ och hon ska få allt det hon behöver. Det är det man kan göra för henne och hon är verkligen värd det! <3
Det är så skönt att folk är engagerade i oss. Nettan som följde med och skjutsade, ställde frågor och tittade på röntgenplåtarna med mig. Helen som följde med på resan. Ringde Eldanas extra-mamma Emma på hemvägen som suttit och inväntat resultaten av klinik-besöket och som är en riktig guldklimp att prata med!! Anna Dahlin som ringt och föreslagit sin massör/kotknackare som står i samarbete med Gert och för längesen räddade Annas nuvarande tävlingshäst från att bli utdömd. Ulrika som också suttit och inväntat resultatet från dagens klinikbesök. Mamma förstås, som inte alltid hänger med på vad jag häst-språk-pratar om, men som ändå ringer och frågar och som lånar ut pengar till självrisken. Tack alla :)
Håll tummarna för oss nu, ni där ute.
Tack snällaste Nettan för skjutsen! <3 Och tack Sarah för lån av bil :)
Min fina lilla tjej vill stå på rampen och fundera en halvminut innan hon går på utan problem. Här står vi och väntar ut halvminuten.
Prutt
Så, en liten downer här.
För det första, Eldana är halt. Hon har varit arg på mig ett tag, hon har börjat sparka bakut istället för att galoppera och jag har ställt mig frågande till om hon börjat testa mig igen eller om det är något hon försöker säga mig. Så jag har tagit det lugnare de senaste veckorna, och för en vecka sedan var hon plötsligt halt på vänster fram när jag började trava. Så jag hoppade av och gick hem med henne och sen dess har hon bara gått i hagen. Inte svullen, inte varm, men blir heller inte mindre ohalt (även om det bara är en vecka som gått nu sen jag upptäckte hältan). Har pratat med veterinären och det lutar väl åt att åka in och börja behandla med tuppkam igen om det inte gått över om ytterligare en vecka. Det oroar mig att hon blir halt av såpass lite träning, jag har verkligen tagit det försiktigt med henne. Sedan är det surt att helgens planer måste ställas in, vi var anmälda till Madeleine Haag's amatörutställning och jag hade verkligen sett fram emot att åka dit. Håll nu tummarna för att allt löser sig för oss tillslut i alla fall.
För det andra, mamma är riktigt dålig och yrslig och vi vet inte varför.
För det tredje, det gick inte slå på drag på Uven så nu ska han slaktas.
För det fjärde, skolan suger. Idag kom en klasskmrat fram till mig och frågade hur det är eftersom det syns utåt hur jag vantrivs på lektionerna. Och ja, timmarna segar sig fram när man ska räkna ut genuppsättningar och arvsanlag i procent. Jag ser liksom ingen mening med att kunna det.
För det fjärde, jag är intresserad av någon som är ointresserad av mig. Oh, that's so totally gay för att vara mig. Except it's not gay. Ergh.
Yeah yeah, det kunde med andra ord ha varit bättre. Men det kunde varit så betydligt mycket värre också!
Skit i vasken och hoppas det löser sig.
Innan jag avslutar måste jag tipsa om världens bästa låt som går på repeat här hemma:
Jimmy Eat World - Hear You Me
Over and over.
Bild från helgen då jag tappade bort alla jag kände och gick hem i spöregnet för att sjunga Old mc Donald had a farm och dricka mjölk i badkaret för resten av natten.Logic will get you from A to B...
...Imagination will take you everywhere.
Tjipp och välkomna till Hajk!
Igår var jag och Eldana med på vår första western-träning. Camilla Mårtensberg tränade vi för, och genomgången blev ganska kort för mig och Danan, men hon har så himla duktig! För det första hämtade Amanda Lindgren upp oss och Danan åkte med hennes hingst i transporten dit. Väl i paddocken hade de två förälskat sig i varandra, men de gjorde inget annat än att kasta långa, kärlekskranka blickar. Och så spetsade öron rakt framåt med pigga steg hela tiden. Så duktig! Det var kallt som attan bara, stackars Helen som var med frös häcken av sig, och jag vaknade inatt av spränghuvudvärk och frös som bara den. Idag har jag feber känner jag, varit sjukskriven från skolan.
Tjipp och välkomna till Hajk!
Igår var jag och Eldana med på vår första western-träning. Camilla Mårtensberg tränade vi för, och genomgången blev ganska kort för mig och Danan, men hon har så himla duktig! För det första hämtade Amanda Lindgren upp oss och Danan åkte med hennes hingst i transporten dit. Väl i paddocken hade de två förälskat sig i varandra, men de gjorde inget annat än att kasta långa, kärlekskranka blickar. Och så spetsade öron rakt framåt med pigga steg hela tiden. Så duktig! Det var kallt som attan bara, stackars Helen som var med frös häcken av sig, och jag vaknade inatt av spränghuvudvärk och frös som bara den. Idag har jag feber känner jag, varit sjukskriven från skolan.
Sen har jag fått en bils till låns av superduper-snälle Oscar! En volvo 850 som han vill bli av med :) Har haft den i två dagar och undrar redan vad jag ska göra av mina dagar. Har nog inte insett hur många timmar per dag jag åkt buss, eller väntat på bussar. Bilen har tyvärr inget drag och har lite småfel, men jag sitter just nu och väntar på att Niklas på Värsås Bilverkstad ska ringa, vi ska kika lite på vad som behöver göras på bilen och vad det skulle gå på, och om det går att slå på ett drag på den. Så får vi se sen om "Uven" stannar eller inte :)
Hästarna lösa på vägen... igen...
Idag kom Marie till stallet och såg Danan rusa runt i fel hage, mot Hjo. Samtidigt rusar plötsligt Supra ut på vägen framför bilen. Marie lyckas precis väja och då kommer Eldana skenandes på vägen från SKÖVDEHÅLLET. När jag anlände var runt 10 stolpar uppdragna, knäckta på mitten och många hundra meter bort från hagen. Hindren med hinderstöd och allt ligger slängda som plockepinn och eltråden är av runt hela hagen. Vet inte vad som har hänt!
Hästarna skadade sig inte denna gång, troligtvis tack vare att Marie åkte förbi precis när det hände. Detta är sjätte gången på två år som våra hästar rusar runt på vägen. Vi kommer INTE ha sånhär tur för alltid!!! Känner mig helt nedslagen och vet inte vad jag ska göra. Vet 4 hästar som omkommit på denna väg och alla detaljer därtill med hästar som trasslar in sig i sina egna tarmar i panik. Jag ser bara i huvudet att man kommer till stallet och det ligger tarmar och blod över hela vägen och Danan halvdöd i diket i fullständig panik.
Händer det Danan någonting kommer jag inte peta på en häst igen.
Vad ska vi göra? Någon med bra tips?
Hästarna skadade sig inte denna gång, troligtvis tack vare att Marie åkte förbi precis när det hände. Detta är sjätte gången på två år som våra hästar rusar runt på vägen. Vi kommer INTE ha sånhär tur för alltid!!! Känner mig helt nedslagen och vet inte vad jag ska göra. Vet 4 hästar som omkommit på denna väg och alla detaljer därtill med hästar som trasslar in sig i sina egna tarmar i panik. Jag ser bara i huvudet att man kommer till stallet och det ligger tarmar och blod över hela vägen och Danan halvdöd i diket i fullständig panik.
Händer det Danan någonting kommer jag inte peta på en häst igen.
Vad ska vi göra? Någon med bra tips?
Långritt
Lite ny info om Danans hemkomst:
Nu går hon tillsammans med Diggan och Supra. Diggan behövde bara gå intill och titta på sina två vita tjejor så insåg han att läget var lugnt.
De två minihästarna har jag döpt om till Fläck (Oboy) och Bandit (shettisen Oliver). Bandit är väldigt fin att titta på och en liten rackare att ha att göra med, han rymmer helst hela tiden :) De påminner om två små rövare på High Chaparall med snusnäsdukar för munnen och pickadoller i näven :) Här kommer en liten bild på Bröderna Fläck och Bandit:
Idag kom Sara-Sofia och Kamelia hit för en gemensam långtur runt Varola, (2 mil). På ditvägen var det mycket asfalt och bara skritt, men hästarna ångade på och taktade helst, vi tog milen dit på 6 km/h. Stannade vid vattnet och klättergropen, vattnet har torkat ur men vi klättrade lite i alla fall. Danan är så himla duktig, hon bara traskar på, upp och ner, ner och upp, medan 17-åriga Kamelia-damen stegrade i nedförbacke och hoppade runt som en rodeohäst när hon inte fick galoppera uppför backarna :) Efter detta tog vi en paus på Stallklubben och fikade tillsammans innan hemvägen då vi drog upp tempot genom en jättefin höstskog. Hästarna slappnade verkligen av sista sträckan, Danan var hur glad och nöjd som helst. Verkligen en jättefin tur, tack ska ni ha! <3
Danan och jag <3
Sara-Sofia och Kamelia
För övrigt vill jag bara poängtera att Sara-Sofia är en av de vänaste, snällaste människorna som jag någonsin har mött. Hon är både klok och vill vara alla till lags, jag kan inte begripa hur man kan tycka illa om henne på något sätt över huvud taget. Troligtvis är det inte många som gör det heller, men jag tycker det är sjukt hur vuxna människor ibland lyssnar på elaka rykten och skitsnack så till den milda grad att de inte kan bilda sig en egen uppfattning om folk!! Det är liksom inte hennes fel att någon i hennes närhet känner sig så avundsjuk att ryktesspridning har blivit ett slags vapen. Nej, fy för vuxen-mobbning! Whatever you guys say, I will always stand up for her! :*
Over and out.
