Breathe in, live out! ☮

Idag var vi iväg till Axevalla-kliniken med Eldana pga. att hon varit halt i tre veckor.

Började med ett böjprov och därefter bedövning i hovleden och sedan låta henne trava på rakt spår. Hon var då fortfarande halt så det lades bedövning även i knät. Fortfarande halt därefter, men inte lika kraftigt halt.
Gert frågade mig om hon varit med om någonting på senaste, och först då slår det mig att deras rymning ur hagen för två månader sedan kanske kan ha ett samband med detta. Eldana har ju inte varit varken svullen, varm eller halt efter den händelsen så jag trodde vi haft änglavakt. Men efter den händelsen har hon varit lite vresig att rida (sparkar bakut i galoppen), även om hon har varit både pigg och ohalt (fram till för tre veckor sedan då).
Nåväl, Gert misstänkte en eventuell spricka i något ben så jag bad en tyst bön när vi gick in till röntgen. Där plåtades hon från knät och neråt i alla möjliga vinklar, även hoven. Bilderna visade precis som förra gången en väldigt tunn sula, även ledinflammationen var tillbaka. Dessutom hade hon en gaffelband-skada som troligtvis uppkommit då de rymde ur hagen, plus ett litet röntgenfynd i ledbrosket på knät som är där sedan gammalt. Nu får hon äta Metacam och vila lindad i hagen, återbesök om 3-6 veckor.

Jag känner mig psykiskt utpumpad, precis som förra gången vi var där. Precis som då, så var det inte det allra värsta, men fortfarande inte bra.
Det var ju en riktig lättnad att där inte fanns någon spricka! Men Gert frågade om hennes försäkring och nämnde triangelmärkning, vilket inte är aktuellt i nuläget men han frågade utifall det skulle bli aktuellt i framtiden. Och det han hade i åtanke då var kotlederna i fram, eftersom de är lite "vassa" (små förslitningar) pga. att hon försökt avlasta när hon känt att det ömmat under sulorna, som är ovanligt tunna på henne. Nu kommer vi att ringsko henne och sätta dit sulor till att börja med. Usch, lilla lilla Danisen <3

Gert sade att detta inte beror på hur jag har ridit henne och det var ju en lättnad i alla fall. Min tanke om kotledsinflammationen som uppkommit den här gången, är att eftersom hon inte varit halt efter att gaffelbandskadan kommit till och jag fortsatt rida henne, så kanske hon har avlastat sig och därför fått kotledsinflammation då just kotorna är en svag punkt hos henne? För det var som sagt först för tre veckor sedan som hon började halta...
På tal om de nya röntgenfynden i knät så känner jag mig inte så jätteorolig för det i nuläget. Det känns som om man börjar röntga igenom en häst, så kommer man att finna små fynd på fler hästar än vad man tror. Och på de flesta hästar märker man ju inte på användbarheten att de finns där. Letar man efter något så kommer man förmodligen att hitta det, på både folk och fä.

Ja, jag vet helt enkelt inte riktigt hur jag känner mig. Men jag kommer inte ge upp om denna underbara lilla häst, hon är en sån tokbra individ och hon ska få allt det hon behöver. Det är det man kan göra för henne och hon är verkligen värd det! <3

 

Det är så skönt att folk är engagerade i oss. Nettan som följde med och skjutsade, ställde frågor och tittade på röntgenplåtarna med mig. Helen som följde med på resan. Ringde Eldanas extra-mamma Emma på hemvägen som suttit och inväntat resultaten av klinik-besöket och som är en riktig guldklimp att prata med!! Anna Dahlin som ringt och föreslagit sin massör/kotknackare som står i samarbete med Gert och för längesen räddade Annas nuvarande tävlingshäst från att bli utdömd. Ulrika som också suttit och inväntat resultatet från dagens klinikbesök. Mamma förstås, som inte alltid hänger med på vad jag häst-språk-pratar om, men som ändå ringer och frågar och som lånar ut pengar till självrisken. Tack alla :)

Håll tummarna för oss nu, ni där ute.