Snygg-Preference
Måste bara skriva att Eldanas far Preference är sååå vacker.
Fullspäckad dag
Igår var en riktigt fullspäckad dag. Först och främst hade jag suttit uppe på kvällen och skrivit klart min bokredovisning, på morgonen dagen efter var jag disciplinerad nog att gå upp i tid. Drack daimcappuccino, läste nyheterna på TV, lyssnade på S.O.J.A, tände ljus och bäddade ner mig under täcket. När jag väl kom till skolan visade det sig att jag låg en vecka före i tiden och att skolan var inställd just idag. Bummer, men jag slapp i alla fall skriva bokredovisningen och argumenterande uppsatsen denhär veckan då.
Mir undrar varför i hellskotta jag väckt honom så tidigt.
Jag ringde till Carro och frågade om vi skulle dra till hennes stall, och det skulle vi. Så jag blev upphämtad i Skövde.
I'm in the corner.
På stall Grebygården fick jag köra Earn Earn Price, och det var jäkligt roligt! När jag fick testa köra Gertrud Palema var hon otroligt pigg och stark och jag fick lägga mig ner och lägga all min tyng för att hon ens skulle sakta ned. Earnie var däremot hur snäll som helst, tog förhållningar och allting som en klocka så det kändes verkligen kul för mig som är supernybörjare på att köra travhästar. Man blir så glad när man ser hur Earnie lagt på sig sedan Carro köpte honom, han var en liten och ledsen skata när han kom, se bild. Kolla bara hullet, pälsen, uttrycket i ögonen. Hästar får ofta utstå så mycket bara för att de är just hästar och det är underbart när de får komma till rätt plats och vara de individer de är!
Before...
...and after.
Earnie
Kul att köra travhäst!
Sedan red vi ut på Crispie och MaryLou. Kan inte förstå hur en liten c-ponny kan vara så fruktansvärt stark! Man får sitta och hålla in henne allt man orkar hela tiden och så fort man släpper på ett tygeltag så börjar hon galoppera. Tycker hon är skitrolig :) Sedan slängde Carro upp mig så undersköna MaryLou, riktig ynnest skulle jag vilja påstå :)
Jag, Crispie och Raya.
Mir undrar varför i hellskotta jag väckt honom så tidigt.
Jag ringde till Carro och frågade om vi skulle dra till hennes stall, och det skulle vi. Så jag blev upphämtad i Skövde.
I'm in the corner.
På stall Grebygården fick jag köra Earn Earn Price, och det var jäkligt roligt! När jag fick testa köra Gertrud Palema var hon otroligt pigg och stark och jag fick lägga mig ner och lägga all min tyng för att hon ens skulle sakta ned. Earnie var däremot hur snäll som helst, tog förhållningar och allting som en klocka så det kändes verkligen kul för mig som är supernybörjare på att köra travhästar. Man blir så glad när man ser hur Earnie lagt på sig sedan Carro köpte honom, han var en liten och ledsen skata när han kom, se bild. Kolla bara hullet, pälsen, uttrycket i ögonen. Hästar får ofta utstå så mycket bara för att de är just hästar och det är underbart när de får komma till rätt plats och vara de individer de är!
Before...
...and after.
Earnie
Kul att köra travhäst!
Sedan red vi ut på Crispie och MaryLou. Kan inte förstå hur en liten c-ponny kan vara så fruktansvärt stark! Man får sitta och hålla in henne allt man orkar hela tiden och så fort man släpper på ett tygeltag så börjar hon galoppera. Tycker hon är skitrolig :) Sedan slängde Carro upp mig så undersköna MaryLou, riktig ynnest skulle jag vilja påstå :)
Jag, Crispie och Raya.
MaryLou F: 2006
E:Maloubet de Pleville
Äg:Caroline Fagerberg
Tydligen har en person velat starta i distans tillsammans med ytterligare en person eftersom det tydligen skulle göra mig så "jääävla förbannad". Que? Jag förstår inte resonemanget alls hur mycket jag än försöker. Varför skulle jag blir förbannad på grund av en sådan sak? De som hatar mig, de som älskar mig, och de som inte har någon åsikt alls är hjärtligt välkomna att starta i distans hur mycket de vill, hur lite de vill, och tillsammans med percis vem de önskar! Så länge djuren är tränade till att klara av prestationen tycker jag det är jätteroligt att få in fler distansryttare :) Finns det någon som är intresserad så kika in på Billingens Distansridklubb och kan bara säga ytterligare att Gitz är världens goaste människa och inkörsport till denhär sporten. Egentligen skiter jag i vad personer har för problematiska tankegångar kring mig som bara handlar om hur de själva hade reagerat. Det jag blev grinig över igår är det faktum att folk (eller någon, i dethär fallet) går runt bland folk och sprider skit som att jag skulle bli arg för att två personer jag känner skulle starta i distans. Herregud, that is just not my style at all. Snälla vänner, tro inte att jag är en sådan missunnsam människa utan liv. Som man brukar säga; what comes around goes around.
Nåväl, efter detta åt vi pannkakor hemma hos Carro och sedan åkte jag till mamma. Väntade på Daniel ett par timmar och sedan stack vi upp till Tåstaryd och red Eldana. :D :D Jag kastade upp Daniel i sadeln och Eldana gick som en klocka. Hon har mycket lättare för förhållande tygeltag än för skänklarna och hon går som vanligt helst efter mig. Så hon blev lite sur på Daniel och började backa när hon skulle behöva gå ifrån mig, men jag bad honom bara sitta lugnt och låta henne överväga detta och som vanligt hade hon kommit underfund med att det inte var någon big deal efter en halv minuts betänketid. Red väl mellan 10-15 minuter, sedan märktes det att hon började tycka det var jobbigt så vi tog in henne igen. Duktiga Eldana <3
På kvällen var vi seriösa nog att dra till Charlie Köns källargym och lyfte skrot. Jag har insett hur dålig kondition jag har så jag körde crosstrainer 20 minuter och sedan lyfte jag bara lite sporadiskt för ryggens räkning, lyckades göra tre situps som känns i magen idag, hohoho.
Avslutar med en höstbild jag tog utanför stallet i morses.
PS: Smittad!
E:Maloubet de Pleville
Äg:Caroline Fagerberg
Tydligen har en person velat starta i distans tillsammans med ytterligare en person eftersom det tydligen skulle göra mig så "jääävla förbannad". Que? Jag förstår inte resonemanget alls hur mycket jag än försöker. Varför skulle jag blir förbannad på grund av en sådan sak? De som hatar mig, de som älskar mig, och de som inte har någon åsikt alls är hjärtligt välkomna att starta i distans hur mycket de vill, hur lite de vill, och tillsammans med percis vem de önskar! Så länge djuren är tränade till att klara av prestationen tycker jag det är jätteroligt att få in fler distansryttare :) Finns det någon som är intresserad så kika in på Billingens Distansridklubb och kan bara säga ytterligare att Gitz är världens goaste människa och inkörsport till denhär sporten. Egentligen skiter jag i vad personer har för problematiska tankegångar kring mig som bara handlar om hur de själva hade reagerat. Det jag blev grinig över igår är det faktum att folk (eller någon, i dethär fallet) går runt bland folk och sprider skit som att jag skulle bli arg för att två personer jag känner skulle starta i distans. Herregud, that is just not my style at all. Snälla vänner, tro inte att jag är en sådan missunnsam människa utan liv. Som man brukar säga; what comes around goes around.
Nåväl, efter detta åt vi pannkakor hemma hos Carro och sedan åkte jag till mamma. Väntade på Daniel ett par timmar och sedan stack vi upp till Tåstaryd och red Eldana. :D :D Jag kastade upp Daniel i sadeln och Eldana gick som en klocka. Hon har mycket lättare för förhållande tygeltag än för skänklarna och hon går som vanligt helst efter mig. Så hon blev lite sur på Daniel och började backa när hon skulle behöva gå ifrån mig, men jag bad honom bara sitta lugnt och låta henne överväga detta och som vanligt hade hon kommit underfund med att det inte var någon big deal efter en halv minuts betänketid. Red väl mellan 10-15 minuter, sedan märktes det att hon började tycka det var jobbigt så vi tog in henne igen. Duktiga Eldana <3
På kvällen var vi seriösa nog att dra till Charlie Köns källargym och lyfte skrot. Jag har insett hur dålig kondition jag har så jag körde crosstrainer 20 minuter och sedan lyfte jag bara lite sporadiskt för ryggens räkning, lyckades göra tre situps som känns i magen idag, hohoho.
Avslutar med en höstbild jag tog utanför stallet i morses.
PS: Smittad!
Our perspective
Sometimes we need to change our perspective.
Be thankful everyday.
Nu har Sobrina åkt
I lördags åkte Sobrina till sitt, förmodligen, nya hem. Hon är utlånad på foder till en privatryttare på Levene ridskola i två månader, fungerar allt så säljs hon till fodervärden.
Var sorgligt i lördags, jag satt upp på henne i grimman innan vi ledde in henne i transporten och vi tog en massa bilder på henne. Första tårarna kom när jag satt och bläddrade igenom bilderna på Daniels kamera då vi åkt iväg med transport och häst.
Halvvägs fick vi punktering på transporten, vilket orsakade smärre panik hos mig först, men allt gick bra. Kom dock fram nästan två timmar efter sagd tid, men what the hell..
Levene ridklubb var jättefint och mysigt, det var verkligen en genuin och trevlig atmosfär. Vi blev visade runt av Anna som är Sobrinas nya fodervärd, fick se geten Bertil som bodde i stallet och ridhuset. Satte oss på läktaren och skrev fodervärdsavtal och till och med stallägaren kom upp och pratade hjärtligt med oss, mycket trevligt. När vi kom tillbaka till Sobrinas box hade hon redan hunnit rulla sig i spånet. Gött med spån, sade hon! Så sade vi hejdå och så fick vi åka vår kos igen.
Sorglig dag på många sätt, nedstämd Fia. Och när vi kom tillbaka till stan satt han på Charlie Köns altan och gjorde dagens känslomässiga kaos etter värre med sin närvaro. Men ändå, det känns som ett fint hem åt Sobrina och jag tror hon får det bra där, det blir nog det allra bästa för vår lilla dam.
Tack för allting, fina lilla Bina! <3
Var sorgligt i lördags, jag satt upp på henne i grimman innan vi ledde in henne i transporten och vi tog en massa bilder på henne. Första tårarna kom när jag satt och bläddrade igenom bilderna på Daniels kamera då vi åkt iväg med transport och häst.
Halvvägs fick vi punktering på transporten, vilket orsakade smärre panik hos mig först, men allt gick bra. Kom dock fram nästan två timmar efter sagd tid, men what the hell..
Levene ridklubb var jättefint och mysigt, det var verkligen en genuin och trevlig atmosfär. Vi blev visade runt av Anna som är Sobrinas nya fodervärd, fick se geten Bertil som bodde i stallet och ridhuset. Satte oss på läktaren och skrev fodervärdsavtal och till och med stallägaren kom upp och pratade hjärtligt med oss, mycket trevligt. När vi kom tillbaka till Sobrinas box hade hon redan hunnit rulla sig i spånet. Gött med spån, sade hon! Så sade vi hejdå och så fick vi åka vår kos igen.
Sorglig dag på många sätt, nedstämd Fia. Och när vi kom tillbaka till stan satt han på Charlie Köns altan och gjorde dagens känslomässiga kaos etter värre med sin närvaro. Men ändå, det känns som ett fint hem åt Sobrina och jag tror hon får det bra där, det blir nog det allra bästa för vår lilla dam.
Tack för allting, fina lilla Bina! <3
You're my heroine...
...and you are my downer.
Fuck this friday night.
Fuck you.
Chisel my heart out of stone, I give in every time.
You taught my heart, a sense I never knew I had
I can forget, the times that I was
Lost and depressed from the awful truth
How do you do it?
You're my heroine!
I bet you laugh, at the thought of me thinking for myself.
I bet you believe, that I'm better off with you than someone else.
Your face arrives again, all hope I had becomes surreal
But under your covers more torture than pleasure
And just past your lips there's more anger than laughter
Not now or foreve will I ever change you
I know that to go on, I'll break you, my habit!
Fuck this friday night.
Fuck you.
Chisel my heart out of stone, I give in every time.
You taught my heart, a sense I never knew I had
I can forget, the times that I was
Lost and depressed from the awful truth
How do you do it?
You're my heroine!
I bet you laugh, at the thought of me thinking for myself.
I bet you believe, that I'm better off with you than someone else.
Your face arrives again, all hope I had becomes surreal
But under your covers more torture than pleasure
And just past your lips there's more anger than laughter
Not now or foreve will I ever change you
I know that to go on, I'll break you, my habit!
Newsflash
Okey. Jag är skitdålig på att uppdatera. Så jag ser till att dra ett långt jäkla inlägg nu om allt som hänt på senaste.
Eldana: Här har det hänt en hel del. Kan inte begripa att hon var så nervös i början till motsats vad hon är nu. Hon går med regntäcke varje dag (hon har aldrig haft täcke tidigare) utan några problem. Jag har dessutom kunnat bada henne (försökte svampa bort lite svett från henne första veckan och det slog slint) och hon stod kolugn hela tiden. Vi har lastat henne och kört henne till Varola Stallklubb, först tittade hon på transporten och skakade av nervositet, men tar man det bara lugnt och låter henne fundera lite över läget så lugnar hon sig och blir som en ridskoleponny på bara några minuter. I Varola longerade jag henne i paddock med sadel och gummisnodd, hon gick som en klocka. Därefter kastade Nettan upp mig barbacka och jag skrittade runt i paddocken med ledare :) Jag satt på henne och skrittade och hon brydde sig inte! Helt underbar känsla. Hon känns större att sitta på än vad hon ser ut att vara från marken. Enda problemet nu är att jag inte vet riktigt hur jag ska göra med hennes rädsla för bettet, jag har försökt tömköra henne med bettlöst körträns men hon förstår inte tygeltagen riktigt och det är svårt att leda henne rätt när jag går bakom henne och hon reagerar med att snurra runt. Ska köpa ett apple mouth bit så får vi se om det fungerar bättre. Vi har för övrigt även verkat henne och jag trodde inte det skulle gå så bra eftersom hon kickar lite mot en när man lyfter bakbenen, men hovslagaren Bosse är så duktig och lugn så det gick helt smärtfritt uppbunden ute på stallgången. Jag är så nöjd och glad över att jag fann lilla Eldana, hon liknar mig själv på så många sätt och hon är så trevlig att ha att göra med. Hon har verkligen gjort mig glad igen!
Försäljningen av Sobrina: Första provridningen var skräckingivande så mina förhoppningar på den andra spekulanten var inte höga. Men det kändes jättebra! En lugn och sansad tjej som red Sobrina lång och lågt, hon sänkte sin egen hand när hon red trots att det inte anses vara "korrekt" ridning, men ändock precis vad just Sobrina behöver för att slappna av. Jag frågade rakt ut vad hon anser om Sobrinas ålder, och om hon har ett långvarigt hem hos dem, och det verkade inte vara några problem alls. De ska ha henne på prov på Levene Ridskola där hon ska stå som privathäst. Även om provtiden brukar vara 2 veckor så har vi sagt 1-2 månader så vi med säkerhet vet att allt känns bra för alla parter. Sobrina åker nu på lördag, tänkte ta sista ridturen på henne imorgon. Det känns som om hon bara ska åka härifrån tillfälligt, det har hon ju gjort förut. Svårt att inse att man släpper henne denhär gången och att hon inte kommer tillbaka igen.
Körkortet: Har varit på handledarkurs med Daniel och hans syster Matilda, Daniel fick sitt handledarbevis snabbt och nu har vi hunnit övningsköra två gånger. Åkte till Fröjered efter stallet i förrgår och började krypköra på en grusplan. Jag trodde inte att det skulle bli mer än det, men det slutade med mörkerkörning, körning på landsväg, vänstersvängar, backning och stadskörning. Det jag behöver träna mest på är att ha bilen redo inför sväng i korsning o. dyl., plus att vara snällare mot kopplingen och att känna var på vägbanan jag har bilen (rädd för diket trots att diket knappt är nära). Så igår körde vi igen och det gick bättre, fast sämre i min skalle pga. prestationskraven på mig själv höjdes i och med att det gick över min förväntan första gången. Litet missöde då jag körde in i väggen på logen igår, trodde bromsen skulle ta hårdare men det var slirigt på backen. För en gångs skull skrek jag när något inträffar (inte bara Daniel) men det enda som blev skadat var en pytteliten buckla på registreringsskylten och det var bara en fördel påstår fortkörningsmarodören. Daniel är väldigt lugn och pedagogisk att köra med, hur bra som helst :) Tack som bara den för att du ställer upp!
Rävjäveln: Ingen räv skjuten ännu. Dock har jägaren varit här och satt ut en rävfälla. Hunden inne och spänd förväntan på att räven skulle gå i fällan, och buren slog igen osannorlikt snabbt. Sarah rusade ut och hittade något orange i fällan -Sune. Därefter har bara katter och hundar tillfångatagits i rävfällan. Dock hittade mamma en räv överkörd på Skövde/Hjo-vägen i morses så det kanske löste sig av sig självt i alla fall. Hoppas den slapp lida i alla fall, räven.
Skolan: Bara två kurser igång än så länge, väntar på två till. Men studietakten har jag ökat så man får in fler poäng på kortare tid. Och det kan jag lova har gett resultat i min stressnivå. Hur skönt som helst att ha något meningsfullt att gå upp till om dagarna igen, men samtidigt som vanligt höga prestationskrav på mig själv. Idag kom jag på att jag har stor argumenterande inlämning imorgon och jag har inte ens kommit på vettiga sakargument eftersom jag inte har någon åsikt alls om det vi ska argumentera om. Dumt sådant, hade jag fått välja ett ämne själv hade jag älskat denna uppgift, men inte nu.
Den försvunne knekten: Tänker fortfarande på honom dagligen. Drömmer fortfarande om honom på nätterna, vaknar och känner att kommande dag är näst intill menlös. Önskar fortfarande att han tilltalade mig på något sätt, bad han mig dra åt helvete så hade han åtminstone sagt någonting. Förstår fortfarande inte vad det var som hände eller varför. Förstår fortfarande inte hur han inte kan bry sig. Och det största problemet är att jag försöker förstå så in i helvete. Det hade varit mycket mer behagligt och lätthanterligt att bara hata eller avsky honom, att vara förbannad istället helt enkelt.
Nöje: Förra helgen slog jag och Sarah klackarna i taket. Vi drack lite vin hemma hos mig tillsammans med hennes ena polare och sedan stack vi alla tre till Bogrens och rockade röven av oss, som man brukar säga. Av någon anledning stod vi efter stängning kvar utanför och pratade med folk så vi ramlade i säng hemma hos mig runt 5 på morgonen. Dagen efter ringde Nettan och bad mig sparka upp liket intill mig, det var bara iväg och köra hö. Duktiga tjejer! På kvällen hade vi bakismys hos Cahrlie Kön med Daniel och Sääf. Jag, männen av alla män, tvingade till mig kli och massage av killarna i fyra timmar medan jag sov på soffan. Slutade någon klia mig sparkades jag. Tror Mir har lärt mig ett och annat om hur folk ska tas.
Annat nöje jag provat på är folkdans! Borde jag kanske gjort för längesen eftersom båda mina föräldrar dansat i många år, så prestationskraven var ganska höga med allas erkännanden. Men det gick nog bra tror jag. Fick in både snoa och schottis, även om det var enkla danser så gick det över förväntan, tror inte jag gjorde bort mig så hårt som jag föreställt mig :) Och kul var det! Och varmt, efter tre timmars dans var jag ganska rejält genomsvettig.
Over and out!
Eldana: Här har det hänt en hel del. Kan inte begripa att hon var så nervös i början till motsats vad hon är nu. Hon går med regntäcke varje dag (hon har aldrig haft täcke tidigare) utan några problem. Jag har dessutom kunnat bada henne (försökte svampa bort lite svett från henne första veckan och det slog slint) och hon stod kolugn hela tiden. Vi har lastat henne och kört henne till Varola Stallklubb, först tittade hon på transporten och skakade av nervositet, men tar man det bara lugnt och låter henne fundera lite över läget så lugnar hon sig och blir som en ridskoleponny på bara några minuter. I Varola longerade jag henne i paddock med sadel och gummisnodd, hon gick som en klocka. Därefter kastade Nettan upp mig barbacka och jag skrittade runt i paddocken med ledare :) Jag satt på henne och skrittade och hon brydde sig inte! Helt underbar känsla. Hon känns större att sitta på än vad hon ser ut att vara från marken. Enda problemet nu är att jag inte vet riktigt hur jag ska göra med hennes rädsla för bettet, jag har försökt tömköra henne med bettlöst körträns men hon förstår inte tygeltagen riktigt och det är svårt att leda henne rätt när jag går bakom henne och hon reagerar med att snurra runt. Ska köpa ett apple mouth bit så får vi se om det fungerar bättre. Vi har för övrigt även verkat henne och jag trodde inte det skulle gå så bra eftersom hon kickar lite mot en när man lyfter bakbenen, men hovslagaren Bosse är så duktig och lugn så det gick helt smärtfritt uppbunden ute på stallgången. Jag är så nöjd och glad över att jag fann lilla Eldana, hon liknar mig själv på så många sätt och hon är så trevlig att ha att göra med. Hon har verkligen gjort mig glad igen!
Försäljningen av Sobrina: Första provridningen var skräckingivande så mina förhoppningar på den andra spekulanten var inte höga. Men det kändes jättebra! En lugn och sansad tjej som red Sobrina lång och lågt, hon sänkte sin egen hand när hon red trots att det inte anses vara "korrekt" ridning, men ändock precis vad just Sobrina behöver för att slappna av. Jag frågade rakt ut vad hon anser om Sobrinas ålder, och om hon har ett långvarigt hem hos dem, och det verkade inte vara några problem alls. De ska ha henne på prov på Levene Ridskola där hon ska stå som privathäst. Även om provtiden brukar vara 2 veckor så har vi sagt 1-2 månader så vi med säkerhet vet att allt känns bra för alla parter. Sobrina åker nu på lördag, tänkte ta sista ridturen på henne imorgon. Det känns som om hon bara ska åka härifrån tillfälligt, det har hon ju gjort förut. Svårt att inse att man släpper henne denhär gången och att hon inte kommer tillbaka igen.
Körkortet: Har varit på handledarkurs med Daniel och hans syster Matilda, Daniel fick sitt handledarbevis snabbt och nu har vi hunnit övningsköra två gånger. Åkte till Fröjered efter stallet i förrgår och började krypköra på en grusplan. Jag trodde inte att det skulle bli mer än det, men det slutade med mörkerkörning, körning på landsväg, vänstersvängar, backning och stadskörning. Det jag behöver träna mest på är att ha bilen redo inför sväng i korsning o. dyl., plus att vara snällare mot kopplingen och att känna var på vägbanan jag har bilen (rädd för diket trots att diket knappt är nära). Så igår körde vi igen och det gick bättre, fast sämre i min skalle pga. prestationskraven på mig själv höjdes i och med att det gick över min förväntan första gången. Litet missöde då jag körde in i väggen på logen igår, trodde bromsen skulle ta hårdare men det var slirigt på backen. För en gångs skull skrek jag när något inträffar (inte bara Daniel) men det enda som blev skadat var en pytteliten buckla på registreringsskylten och det var bara en fördel påstår fortkörningsmarodören. Daniel är väldigt lugn och pedagogisk att köra med, hur bra som helst :) Tack som bara den för att du ställer upp!
Rävjäveln: Ingen räv skjuten ännu. Dock har jägaren varit här och satt ut en rävfälla. Hunden inne och spänd förväntan på att räven skulle gå i fällan, och buren slog igen osannorlikt snabbt. Sarah rusade ut och hittade något orange i fällan -Sune. Därefter har bara katter och hundar tillfångatagits i rävfällan. Dock hittade mamma en räv överkörd på Skövde/Hjo-vägen i morses så det kanske löste sig av sig självt i alla fall. Hoppas den slapp lida i alla fall, räven.
Skolan: Bara två kurser igång än så länge, väntar på två till. Men studietakten har jag ökat så man får in fler poäng på kortare tid. Och det kan jag lova har gett resultat i min stressnivå. Hur skönt som helst att ha något meningsfullt att gå upp till om dagarna igen, men samtidigt som vanligt höga prestationskrav på mig själv. Idag kom jag på att jag har stor argumenterande inlämning imorgon och jag har inte ens kommit på vettiga sakargument eftersom jag inte har någon åsikt alls om det vi ska argumentera om. Dumt sådant, hade jag fått välja ett ämne själv hade jag älskat denna uppgift, men inte nu.
Den försvunne knekten: Tänker fortfarande på honom dagligen. Drömmer fortfarande om honom på nätterna, vaknar och känner att kommande dag är näst intill menlös. Önskar fortfarande att han tilltalade mig på något sätt, bad han mig dra åt helvete så hade han åtminstone sagt någonting. Förstår fortfarande inte vad det var som hände eller varför. Förstår fortfarande inte hur han inte kan bry sig. Och det största problemet är att jag försöker förstå så in i helvete. Det hade varit mycket mer behagligt och lätthanterligt att bara hata eller avsky honom, att vara förbannad istället helt enkelt.
Nöje: Förra helgen slog jag och Sarah klackarna i taket. Vi drack lite vin hemma hos mig tillsammans med hennes ena polare och sedan stack vi alla tre till Bogrens och rockade röven av oss, som man brukar säga. Av någon anledning stod vi efter stängning kvar utanför och pratade med folk så vi ramlade i säng hemma hos mig runt 5 på morgonen. Dagen efter ringde Nettan och bad mig sparka upp liket intill mig, det var bara iväg och köra hö. Duktiga tjejer! På kvällen hade vi bakismys hos Cahrlie Kön med Daniel och Sääf. Jag, männen av alla män, tvingade till mig kli och massage av killarna i fyra timmar medan jag sov på soffan. Slutade någon klia mig sparkades jag. Tror Mir har lärt mig ett och annat om hur folk ska tas.
Annat nöje jag provat på är folkdans! Borde jag kanske gjort för längesen eftersom båda mina föräldrar dansat i många år, så prestationskraven var ganska höga med allas erkännanden. Men det gick nog bra tror jag. Fick in både snoa och schottis, även om det var enkla danser så gick det över förväntan, tror inte jag gjorde bort mig så hårt som jag föreställt mig :) Och kul var det! Och varmt, efter tre timmars dans var jag ganska rejält genomsvettig.
Over and out!
R.I.P Benji Boy
Undrade igår vart Benji tagit vägen och det var riktigt tråkigt att läsa vad som hänt.
Sov i ro, fina Benji <3
1988 - 2011
Lotta och Benji
Jag vill också ha prickar på näsan!
Alla andra vänner får ha prickar på näsan. Jag vill också vara sådär prickigt söt!
Sarah, Helen, Lina och Carro... dela med er!
Sarah, Helen, Lina och Carro... dela med er!
Ingen lätthet att sälja häst
Nu börjar det bli verkligt att Sobrina ska säljas eftersom den första människan var ute och provred igår. Och det känns!
Har haft kontakt med en kvinna som verkade helt idealisk för Sobrina. Hon hade en dotter med ponny som hon ville rida tillsammans med, stall på gården, erbjöd ett livslångt hem, sökte i synnerhet en bästa vän, men ville även ta ut tränare och rida dressyr och hoppning i deras paddock. Denna kvinna har en häst som ska besiktigas imorgon och jag hoppas nästan att det inte går igenom så hon kommer och tittar på Sobrina... fast det är klart man alltid vill att det ska gå bra för andra också förstås.
Andra tjejen kommer ut imorgon. Vet ingenting om henne, hon kom från Skara någonstans och lät ganska ung.
Igår ringde det en kvinna som var otroligt intresserad av Sobrina. Hon bestämde sig stört per telefon att hon ville ha hästen och bad att få delbetala. Sedan kom hon till stallet på kvällen för att provrida och Sobrina var verkligen inte sitt charmigaste jag. Hon ville inte gå på någon volt, hon taktade oavbrutet och körde upp skallen i en typisk rådjurs-liknande hållning med halsen. Kvinnan bestämde ändå att hon ville ha hästen och skickade sms direkt efter för att höra med Daniel om vad jag ansett om mötet. En timme efter det mottagna sms'et kom ett nytt där hon skrev att hon drar sig ut affären eftersom hästen inte var något för henne.
Fått lite skumma förslag på hotmailen också. Bara en tjej som skrivit utan att ha ringt verkade vara en vanlig hästtjej. En dude skrev på engelska och ville skicka hästen till något land han inte ens angav och ville betala henne i euro. Andra människor vill byta Sobrina mot saker eller andra hästar.
Ja, herregud. Detta har gjort mig kräsen och får jag bestämma släpps bara Sobrina iväg till rätt hem där hon får stanna livet ut. Nu vill jag ju ta henne själv istället men det går ju fortfarande inte ihop ekonomiskt med två hästar och Eldana tänker jag inte släppa såhär långt.
Vill någon ta "min" fina tjeja till sitt hjärta och ge henne allt det hon önskar och behöver på ålderns höst?
http://hastmarknad.hastnet.se/sok/annons.php?aid=530569
Vår andra ridtur tillsammans mellan Vara och Tråvad, 2010.
Har haft kontakt med en kvinna som verkade helt idealisk för Sobrina. Hon hade en dotter med ponny som hon ville rida tillsammans med, stall på gården, erbjöd ett livslångt hem, sökte i synnerhet en bästa vän, men ville även ta ut tränare och rida dressyr och hoppning i deras paddock. Denna kvinna har en häst som ska besiktigas imorgon och jag hoppas nästan att det inte går igenom så hon kommer och tittar på Sobrina... fast det är klart man alltid vill att det ska gå bra för andra också förstås.
Andra tjejen kommer ut imorgon. Vet ingenting om henne, hon kom från Skara någonstans och lät ganska ung.
Igår ringde det en kvinna som var otroligt intresserad av Sobrina. Hon bestämde sig stört per telefon att hon ville ha hästen och bad att få delbetala. Sedan kom hon till stallet på kvällen för att provrida och Sobrina var verkligen inte sitt charmigaste jag. Hon ville inte gå på någon volt, hon taktade oavbrutet och körde upp skallen i en typisk rådjurs-liknande hållning med halsen. Kvinnan bestämde ändå att hon ville ha hästen och skickade sms direkt efter för att höra med Daniel om vad jag ansett om mötet. En timme efter det mottagna sms'et kom ett nytt där hon skrev att hon drar sig ut affären eftersom hästen inte var något för henne.
Fått lite skumma förslag på hotmailen också. Bara en tjej som skrivit utan att ha ringt verkade vara en vanlig hästtjej. En dude skrev på engelska och ville skicka hästen till något land han inte ens angav och ville betala henne i euro. Andra människor vill byta Sobrina mot saker eller andra hästar.
Ja, herregud. Detta har gjort mig kräsen och får jag bestämma släpps bara Sobrina iväg till rätt hem där hon får stanna livet ut. Nu vill jag ju ta henne själv istället men det går ju fortfarande inte ihop ekonomiskt med två hästar och Eldana tänker jag inte släppa såhär långt.
Vill någon ta "min" fina tjeja till sitt hjärta och ge henne allt det hon önskar och behöver på ålderns höst?
http://hastmarknad.hastnet.se/sok/annons.php?aid=530569
Vår andra ridtur tillsammans mellan Vara och Tråvad, 2010.
Räven raskar över isen och MC-olycka
Vad har då hänt hemma på senaste?
För det första bevittnade jag och mamma en MC-olycka utanför Skövde i torsdags. Det var bilkö redan inne i Skövde pga. en traktor, som sedan 2 km. utanför Skövde gjorde en vänstersväng in till Roséns. Han blinkade i tid, markerade tydligt filbytet, men dessvärre var kön lång och en husvagn låg dessutom precis bakom traktorn. När traktorn redan påbörjat sin vänstersväng och är ute i vägbanan med halva traktorn så dyker ett MC-gäng upp och ska köra om. De två första sick-sackade sig förbi traktorn och mamma skrek rakt ut bakom ratten för det var så uppenbart vad som skulle ske. Så kom den tredje MC'n lite bakom de övriga och smällde rakt in i traktorns vänstra framdäck. Vi stannade förstås och sprang ut, det var en tjej som kört och hon satt upp och blödde från ansiktet. Vi ringde ambulans och det var fler som stannade och tog hand om tjejen. Dock uppförde sig vissa vägtrafikanter som idioter, lastbilar försökte sick-sacka sig fram i bilkön och stoppade på så vis ambulansens framfart. Okej, ni har ett stressigt jobb, men är det verkligen värt att riskera en annan människas liv för?! Tjejen verkade klara sig bra, polisen ringde oss senare för att förhöra sig om traktorn verkligen hade blinkat vänster. Och ja, jag svär; den blinkade vänster i god tid OCH den markerade tydligt att den skulle in till vänster.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=4688809
Sedan var det det här med vår tama räv. Jag var med Sara-Sofia i hennes stall och tränade hennes föl Lexington på att gå i grimma. Därefter åkte vi till mitt stall för att longera Eldana med sadel. Nu är det så att undertråden till våra hagar sedan länge har gått av på mystiskt vis och vi har funderat på varför. Det är som om någon "klippt" av tråden. När jag och Sara-Sofia svängde upp till vårt stall stod det en jättestor, högbent räv-hane och drog i undertråden! Han bet eller tuggade inte bara på den, han hade ett rejält tag om den och drog bakåt med tassarna raka för att få av tråden. Hästarna stod på andra sidan med böjda huvuden och nosade på honom, men han brydde sig inte. När vi stannade bilen gick räven fram till bilen och satte sig under sidospegeln! Sara-Sofia rullade ner fönstret för att kunna ta kort på honom och han satt kvar där han satt. När jag stack ut huvudet och glatt utropade "Hej räven!" så stack han en meter upp på stenmuren, men han satt kvar där uppe sedan och tittade på oss.
Sedan hör mamma av sig senare på kvällen och berättar att en räv suttit utanför hennes altan och stirrat på hennes katt Lukas. Mamma sprang ut och skrek åt räven, men den flyttade inte på sig. Då tog hon upp en hink och kastade mot räven, råkade träffa räven i huvudet, så den sprang iväg några meter men satte sig sedan och fortsatte betrakta dem. Detta scenario gjorde att mamma ringde till jägaren som jagar på vår mark, så han kom och förhörde sig om saken och meddelade att detta inte är normalt beteende för en räv så han skulle spåra upp den och skjuta den. Lite synd, han var stor och ståtlig, absolut ingen skabbräv. Men vi vill helst ha våra katter kvar.
Så. Igår gick jag och Nettan med Flora (liten jack russel) och Eldana vid mörkrets inbrott på en promenad. När vi precis gått över vägen ser vi hur någonting springer ikapp Flora och är precis på henne. Både trodde att det var katten Sune, vi gick ju liksom där och pratade högljutt och hade dessutom en häst med oss, men när poletten föll ner blev Nettans ögon klotrunda och hon skrek "Men det är ju för fan en räv!!" Räven vände sig om och sprang ut på gatan och ner i diket på andra sidan. Vad ville den? Var den bara nyfiken på Flora eller ville den äta upp henne?! Den var bra mycket större än lilla Flora i alla fall. Just nu pågår nog en smärre Hubertusjakt där ute i skogen för att få tag på räven.
Lexington
F: 21/7 2011
U: Kamelia
E: Santiago
UE: Amiral
För det första bevittnade jag och mamma en MC-olycka utanför Skövde i torsdags. Det var bilkö redan inne i Skövde pga. en traktor, som sedan 2 km. utanför Skövde gjorde en vänstersväng in till Roséns. Han blinkade i tid, markerade tydligt filbytet, men dessvärre var kön lång och en husvagn låg dessutom precis bakom traktorn. När traktorn redan påbörjat sin vänstersväng och är ute i vägbanan med halva traktorn så dyker ett MC-gäng upp och ska köra om. De två första sick-sackade sig förbi traktorn och mamma skrek rakt ut bakom ratten för det var så uppenbart vad som skulle ske. Så kom den tredje MC'n lite bakom de övriga och smällde rakt in i traktorns vänstra framdäck. Vi stannade förstås och sprang ut, det var en tjej som kört och hon satt upp och blödde från ansiktet. Vi ringde ambulans och det var fler som stannade och tog hand om tjejen. Dock uppförde sig vissa vägtrafikanter som idioter, lastbilar försökte sick-sacka sig fram i bilkön och stoppade på så vis ambulansens framfart. Okej, ni har ett stressigt jobb, men är det verkligen värt att riskera en annan människas liv för?! Tjejen verkade klara sig bra, polisen ringde oss senare för att förhöra sig om traktorn verkligen hade blinkat vänster. Och ja, jag svär; den blinkade vänster i god tid OCH den markerade tydligt att den skulle in till vänster.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=4688809
Sedan var det det här med vår tama räv. Jag var med Sara-Sofia i hennes stall och tränade hennes föl Lexington på att gå i grimma. Därefter åkte vi till mitt stall för att longera Eldana med sadel. Nu är det så att undertråden till våra hagar sedan länge har gått av på mystiskt vis och vi har funderat på varför. Det är som om någon "klippt" av tråden. När jag och Sara-Sofia svängde upp till vårt stall stod det en jättestor, högbent räv-hane och drog i undertråden! Han bet eller tuggade inte bara på den, han hade ett rejält tag om den och drog bakåt med tassarna raka för att få av tråden. Hästarna stod på andra sidan med böjda huvuden och nosade på honom, men han brydde sig inte. När vi stannade bilen gick räven fram till bilen och satte sig under sidospegeln! Sara-Sofia rullade ner fönstret för att kunna ta kort på honom och han satt kvar där han satt. När jag stack ut huvudet och glatt utropade "Hej räven!" så stack han en meter upp på stenmuren, men han satt kvar där uppe sedan och tittade på oss.
Sedan hör mamma av sig senare på kvällen och berättar att en räv suttit utanför hennes altan och stirrat på hennes katt Lukas. Mamma sprang ut och skrek åt räven, men den flyttade inte på sig. Då tog hon upp en hink och kastade mot räven, råkade träffa räven i huvudet, så den sprang iväg några meter men satte sig sedan och fortsatte betrakta dem. Detta scenario gjorde att mamma ringde till jägaren som jagar på vår mark, så han kom och förhörde sig om saken och meddelade att detta inte är normalt beteende för en räv så han skulle spåra upp den och skjuta den. Lite synd, han var stor och ståtlig, absolut ingen skabbräv. Men vi vill helst ha våra katter kvar.
Så. Igår gick jag och Nettan med Flora (liten jack russel) och Eldana vid mörkrets inbrott på en promenad. När vi precis gått över vägen ser vi hur någonting springer ikapp Flora och är precis på henne. Både trodde att det var katten Sune, vi gick ju liksom där och pratade högljutt och hade dessutom en häst med oss, men när poletten föll ner blev Nettans ögon klotrunda och hon skrek "Men det är ju för fan en räv!!" Räven vände sig om och sprang ut på gatan och ner i diket på andra sidan. Vad ville den? Var den bara nyfiken på Flora eller ville den äta upp henne?! Den var bra mycket större än lilla Flora i alla fall. Just nu pågår nog en smärre Hubertusjakt där ute i skogen för att få tag på räven.
Lexington
F: 21/7 2011
U: Kamelia
E: Santiago
UE: Amiral
Helg i Göteborg
Min helg spenderades i Göteborg (jag är bara sen på att uppdatera) då Becky hux flux hörde av dig och bad mig komma ner till Ida. Fick lite pengaångest inför resan, men det visade sig att Daniel och hans kära sambo Charlie Kön skulle bila ner till Göteborg. Jag älskar att kunna klämma in mig själv gratis som ett extra litet bagage!
Det var en mysig afton och jag har nu fått se min "kusins" (för lång histora för att dras har vi båda kontaterat) lägenhet i Göteborg. Vi provade och fick en massa kläder av Ida, sedan bar det av till Halta Lotta efter en hel del googlande eftersom jag ville gå till något ställe som är minst lika bra som Phang Nga i Stockholm, dessutom vattenpipa att hyra till på köpet.
Hur lång tid tar det att åka spårvagn i Göteborg egentligen? Det är nog på spårvagnen vi spenderade mest tid av vår utekväll i alla fall. Becky, den marodören, plockade upp min almanacka som åkt ut på golvet i spårvagnen och började helt sonika plocka ut hela världskartan som jag navigerar mig med längst bak i almanackan. När jag sedan påpekade att detdär faktiskt är min almanacka så tittar Becky skräckslaget på mig och därav började vi alla tre gapskratta hysteriskt en ganska lång stund åt Beckys försök att säga "förlåt". Tack ska du ha, kompis!
Utanför Halta Lotta drog en dude i backen och det hördes ett otäckt knäckane läte från hans nacke. Jag trodde han dog! Någon ringde ambulans och sedan vaknade han till efter en stund, men de tog med honom och han reste sig inte upp igen. Man undrar hur det gick med honom.
Dagen efter hämtades jag upp av Daniel och Charlie Kön sent på kvällen, lite smått bakis, svettig, flötig och hur trött som helst. Båda karlarna utbrast "Åh, vad du luktar gott!" (och menade det, verkade det som). Ibland är det flyt att vara tjej och bara vädra sina halvsvettiga armhålor under näsvingarna på en karl som spenderat natten med en knubbig och hårig gammal lastbilschaufför.
Det vara allt för mig, leverpastej. Tack för en awesome lördag/söndag!
Jahaja!
Marodören!
Trettio sekunders totalt värd awesomeness
Det var en mysig afton och jag har nu fått se min "kusins" (för lång histora för att dras har vi båda kontaterat) lägenhet i Göteborg. Vi provade och fick en massa kläder av Ida, sedan bar det av till Halta Lotta efter en hel del googlande eftersom jag ville gå till något ställe som är minst lika bra som Phang Nga i Stockholm, dessutom vattenpipa att hyra till på köpet.
Hur lång tid tar det att åka spårvagn i Göteborg egentligen? Det är nog på spårvagnen vi spenderade mest tid av vår utekväll i alla fall. Becky, den marodören, plockade upp min almanacka som åkt ut på golvet i spårvagnen och började helt sonika plocka ut hela världskartan som jag navigerar mig med längst bak i almanackan. När jag sedan påpekade att detdär faktiskt är min almanacka så tittar Becky skräckslaget på mig och därav började vi alla tre gapskratta hysteriskt en ganska lång stund åt Beckys försök att säga "förlåt". Tack ska du ha, kompis!
Utanför Halta Lotta drog en dude i backen och det hördes ett otäckt knäckane läte från hans nacke. Jag trodde han dog! Någon ringde ambulans och sedan vaknade han till efter en stund, men de tog med honom och han reste sig inte upp igen. Man undrar hur det gick med honom.
Dagen efter hämtades jag upp av Daniel och Charlie Kön sent på kvällen, lite smått bakis, svettig, flötig och hur trött som helst. Båda karlarna utbrast "Åh, vad du luktar gott!" (och menade det, verkade det som). Ibland är det flyt att vara tjej och bara vädra sina halvsvettiga armhålor under näsvingarna på en karl som spenderat natten med en knubbig och hårig gammal lastbilschaufför.
Det vara allt för mig, leverpastej. Tack för en awesome lördag/söndag!
Jahaja!
Marodören!
Trettio sekunders totalt värd awesomeness
Sobrina till salu
Nu är det gjort. Jag fick ta det huvudsakliga ansvaret och satte ut annons på Sobrina igår.
Riktigt tråkigt, hon är en pärla och ingen av oss i stallet vill att hon ska åka ifrån oss. Men hon behöver komma till ett hem där hon får all kärlek och uppmärksamhet som hon förtjänar, även om det känns i hjärtat att släppa henne.
Riktigt tråkigt, hon är en pärla och ingen av oss i stallet vill att hon ska åka ifrån oss. Men hon behöver komma till ett hem där hon får all kärlek och uppmärksamhet som hon förtjänar, även om det känns i hjärtat att släppa henne.
|
Typ: Stora hästar - Inriktning: Allround - Kön: Sto - Födelseår: 1993 |
|
Feminint och rart halvblodsto f-93 säljes enbart pga. bristande intresse. |
Arabpromenad
Härom dagen var hela familjen arab ute i skogen på utflykt tillsammans.
Mycket mysigt och häftigt att se två mellanöstern-arter traska runt tillsammans i svensk granskog.
Vackra varelser!
Vackra tjejen!
Jäschko i stan
Min bortsprunge son Jacko var på besök i Skövde i helgen. Mycket trevligt!
På fredagen dök Jacko och Oliver upp i Rosenhaga, de hade med sig en film men jag förstod att det var lite lönlöst. Vis av erfarenheten ;) Helen och Oliver fick sitta tysta och lyssna på oavbrutet pladder före, genom och efter filmvisningen. Good to have you back my son! :)
På lördagen var det fest hos Marcus. Tog även med mig stalltjejerna Sarah och Marie, de såg lite chockade ut över metalfesten men kul hade vi :D Blev senare krogen och Daniel slöt upp med gänget. Det jag minns var att jag hade sjukt kul! "REGNBÅGE... peace!"
Hoppas Jacko kommer till Skövde snart igen för det var riktigt trevligt pöjka.
Son och mor på Pims.
På fredagen dök Jacko och Oliver upp i Rosenhaga, de hade med sig en film men jag förstod att det var lite lönlöst. Vis av erfarenheten ;) Helen och Oliver fick sitta tysta och lyssna på oavbrutet pladder före, genom och efter filmvisningen. Good to have you back my son! :)
På lördagen var det fest hos Marcus. Tog även med mig stalltjejerna Sarah och Marie, de såg lite chockade ut över metalfesten men kul hade vi :D Blev senare krogen och Daniel slöt upp med gänget. Det jag minns var att jag hade sjukt kul! "REGNBÅGE... peace!"
Hoppas Jacko kommer till Skövde snart igen för det var riktigt trevligt pöjka.
Son och mor på Pims.
Recent news
Wassup?
Först och främst har det landat ännu en ny skönhet i stallet. Ett sto född '92 efter Irco Marco som Sarah ska tävla lite med i hoppning och sedan blir hon fölsto. Mycket trevlig och lugn fröken. Så nu är de fem hästar i stallet, men Sobrina och Superlie går i hagen hemma hos mamma på höstbete i väntan på sina nya hem, medan övriga tre börjat stå inne nattetid.
Supra, nytillkomlingen efter Irco Marco
Jag såg "den bortsprunge knekten" när han väntade på bussen i förrgår och jag var på väg upp till stan. Min första impuls var att gå fram och säga hej, men jag har ju ingen aning om han skulle bli sur ifall jag gjorde det eller hur läget är riktigt. Vet inte om han såg mig, men jag gick förbi honom och tittade på honom för att se om han skulle hälsa, men det gjorde han inte. Och som Tobbe sade, varför inte bara gå fram och säga hej om man får impulsen att göra det? Varför gå efter hans regler om att låtsas som den andre är luft? Men fuck that, jag tycker att om man inte ens hör av sig för att fråga hur det gått då jag legat inne på sjukhus för ev. utomhavandeskap, då är man ganska kass som inte tar sitt ansvar. So have it his way then. If this is the way things has to be, that's the way it is.
I tisdags åkte jag och Tobbe och käkade sushi för att sedan dra till Äventyrsbadet och leka. Utomhusgrejen var öppen, den är bäst! Blev lite hungriga efter det så vi åkte till berget och satt i vindskyddet vid utkiksplatsen och grillade korv över öppen eld. Dagen avslutades med vin och bubbel/bastu, jag blev kalasers på bara en halv vinflaska men det slår rätt fort när man sitter i värmen också. Nu har människan stuckit ut i världen, alltid lika avundsjuk på folk som skaffat sig möjligheten att äventyra ett par år.
Magen mår rättså bra, men jag ska ringa in och rådfråga eftersom det hugger till lite på höger sida mellan varven. När vi åkte hem från berget fick jag ta smärtstillande och vila en timme innan det gick över. Och nu inatt vaknade jag av att det gjorde ont. Men inte alls på samma sätt som den dagen vi fick åka till akuten i alla fall :)
Med lilla Eldana går det framåt. Hon har coolat ner sig ordentligt, idag har hon varit här exakt en vecka. Har longerat henne igen och det går bra med avslappnad häst i både skritt och trav. Idag kom det stora provet med att tömköra henne. Först och främst är det besvärligt att tränsa på och av, bettet går inte in i munnen när man klämmer ihop tänderna allt man orkar säger hon. Sedan försöker jag ta ut bettet så försiktigt som möjligt efteråt så jag inte slår i hennes tänder och gör saken ännu värre, men hon släpper ju inte bettet. Tips? Åter till tömkörningen... Hon blev lite nervös först men när hon väl kommit underfund med vad jag bad henne om så gick det som en dans, hennes öron pekade rakt fram och hon frustade nöjt och lyssnade på minsta lilla tygeltag, jag styrde henne med lillfingret. Märktes att hon trivdes med sig själv! Sedan hände det tyvärr en liten olycka, hon viftade med svansen och lyckades få ena tömmen under sin svans och blev rädd så hon spände sig och då lossnade förstås inte tömmen. Hon började backa och stegra för att komma undan, jag tappade henne men hon lyssnade ändå på mina lugnande ord så jag lyckades få bort tömmen. Efter detta scenario var hon nervös över tömkörningen så fort hon kände tömmarna mot baken eller i synnerhet mot svansen. Får försöka fläta ihop den så hon inte viftar så mycket med den mot tömmarna, hon är väldigt rädd om den så hon är lite bakskygg när man grejar med den.
"Ich bin kleine körhäst. Jaaa, ser godt!"
Den lilla damen har börjat klia mig och det är bra mycket hårdare nypor på henne än vad det var på Bosse. Fick ett litet kärleksbett från framtänderna i armen idag. Känns som jag haft henne mer än en vecka, det känns som vi klaffar så bra hittills.
Nypt av putsande ponny
För övrigt har nu skolan börjat! Mycket skönt att ha något att gå upp till på morgonen och ha sin uppgift. Är stressad som bara den över att jag har så få poäng denna terminen så jag ska söka in på Svenska C också eftersom den börjar så sent in i terminen.
Typiskt nog har jag börjat drömma om honom på nätterna igen efter att jag såg honom där vid bussen. Love is'nt blind, it's retarded.
Först och främst har det landat ännu en ny skönhet i stallet. Ett sto född '92 efter Irco Marco som Sarah ska tävla lite med i hoppning och sedan blir hon fölsto. Mycket trevlig och lugn fröken. Så nu är de fem hästar i stallet, men Sobrina och Superlie går i hagen hemma hos mamma på höstbete i väntan på sina nya hem, medan övriga tre börjat stå inne nattetid.
Supra, nytillkomlingen efter Irco Marco
Jag såg "den bortsprunge knekten" när han väntade på bussen i förrgår och jag var på väg upp till stan. Min första impuls var att gå fram och säga hej, men jag har ju ingen aning om han skulle bli sur ifall jag gjorde det eller hur läget är riktigt. Vet inte om han såg mig, men jag gick förbi honom och tittade på honom för att se om han skulle hälsa, men det gjorde han inte. Och som Tobbe sade, varför inte bara gå fram och säga hej om man får impulsen att göra det? Varför gå efter hans regler om att låtsas som den andre är luft? Men fuck that, jag tycker att om man inte ens hör av sig för att fråga hur det gått då jag legat inne på sjukhus för ev. utomhavandeskap, då är man ganska kass som inte tar sitt ansvar. So have it his way then. If this is the way things has to be, that's the way it is.
I tisdags åkte jag och Tobbe och käkade sushi för att sedan dra till Äventyrsbadet och leka. Utomhusgrejen var öppen, den är bäst! Blev lite hungriga efter det så vi åkte till berget och satt i vindskyddet vid utkiksplatsen och grillade korv över öppen eld. Dagen avslutades med vin och bubbel/bastu, jag blev kalasers på bara en halv vinflaska men det slår rätt fort när man sitter i värmen också. Nu har människan stuckit ut i världen, alltid lika avundsjuk på folk som skaffat sig möjligheten att äventyra ett par år.
Magen mår rättså bra, men jag ska ringa in och rådfråga eftersom det hugger till lite på höger sida mellan varven. När vi åkte hem från berget fick jag ta smärtstillande och vila en timme innan det gick över. Och nu inatt vaknade jag av att det gjorde ont. Men inte alls på samma sätt som den dagen vi fick åka till akuten i alla fall :)
Med lilla Eldana går det framåt. Hon har coolat ner sig ordentligt, idag har hon varit här exakt en vecka. Har longerat henne igen och det går bra med avslappnad häst i både skritt och trav. Idag kom det stora provet med att tömköra henne. Först och främst är det besvärligt att tränsa på och av, bettet går inte in i munnen när man klämmer ihop tänderna allt man orkar säger hon. Sedan försöker jag ta ut bettet så försiktigt som möjligt efteråt så jag inte slår i hennes tänder och gör saken ännu värre, men hon släpper ju inte bettet. Tips? Åter till tömkörningen... Hon blev lite nervös först men när hon väl kommit underfund med vad jag bad henne om så gick det som en dans, hennes öron pekade rakt fram och hon frustade nöjt och lyssnade på minsta lilla tygeltag, jag styrde henne med lillfingret. Märktes att hon trivdes med sig själv! Sedan hände det tyvärr en liten olycka, hon viftade med svansen och lyckades få ena tömmen under sin svans och blev rädd så hon spände sig och då lossnade förstås inte tömmen. Hon började backa och stegra för att komma undan, jag tappade henne men hon lyssnade ändå på mina lugnande ord så jag lyckades få bort tömmen. Efter detta scenario var hon nervös över tömkörningen så fort hon kände tömmarna mot baken eller i synnerhet mot svansen. Får försöka fläta ihop den så hon inte viftar så mycket med den mot tömmarna, hon är väldigt rädd om den så hon är lite bakskygg när man grejar med den.
"Ich bin kleine körhäst. Jaaa, ser godt!"
Den lilla damen har börjat klia mig och det är bra mycket hårdare nypor på henne än vad det var på Bosse. Fick ett litet kärleksbett från framtänderna i armen idag. Känns som jag haft henne mer än en vecka, det känns som vi klaffar så bra hittills.
Nypt av putsande ponny
För övrigt har nu skolan börjat! Mycket skönt att ha något att gå upp till på morgonen och ha sin uppgift. Är stressad som bara den över att jag har så få poäng denna terminen så jag ska söka in på Svenska C också eftersom den börjar så sent in i terminen.
Typiskt nog har jag börjat drömma om honom på nätterna igen efter att jag såg honom där vid bussen. Love is'nt blind, it's retarded.
