Breathe in, live out! ☮

På min APL är det mycket nytt och ett ganska högt tempo, så man lär sig nya saker varje dag vilket är intressant. Alla som jobbar där är jättegoa. Det är först nu som jag insett hur mycket man behöver kunna, det är väldigt lärorikt och jag är imponerad av alla som jobbar där. Det finns så mycket att prova på rent medicintekniskt, jag har gjort både ultraljud, tagit EKG, alla BAS-prover (saturation, blodtryck, temp, puls och andning), varit med på DT, fått se mångsidigheten med central venkateter (ge blod, ge dropp, ge antibiotika, ta prover, med mera), varit med om ovanliga tropiska smittor, sett en del otäcka saker och fått ta snabba beslut trots att det bara är femte dagen. Det enda jag verkligen inte klarar av är att själv ta ett venprov, jag har haft svårt för det sedan utbildningen startade eftersom jag har svårt att "punktera" någon annan stackars människa och har sett vilka blå och ömma armar flera av mina vänner fått efter att ovana stickare har tagit blodprov på dem. Det roligaste med denna avdelning är att det är så himla mycket olika människor med olika bakomliggande sjukdomar, i olika åldrar och olika etniska tillhörigheter, så det finns mycket olikheter som passerar in och ut genom dörrarna. Det kan vara helt lugnt på avdelningen och plötsligt får man in en hel drös nya ansikten på en gång. Dessutom använder de sig av fackspråk så lite latinska medicinska termer får jag plugga in samtidigt så jag hänger med på rapporterna. Det sämsta är för det första en del jobbtider, jag älskar att jobba kväll och det är då jag lär mig som bäst, men att sluta 22 och sedan byta om och fixa klädombyten och köra hem så man är hemma sent, och sedan ha en klocka som ringer 05 för att gå upp dagen efter, det gör mig ganska trött. Och jag har ändå tur, tänk alla som pendlar... De får sova max 3-4 timmar innan de ska upp och jobba igen. Sedan är golven på sjukhuset det hårdaste som finns, vilket jag blev varnad för innan jag började, men jag har verkligen ont i mina ben. Svårt att sova och köra bil på grund av den ständiga värken i knän och benhinnor. Vi har under denna period ett stort examensarbete som vi ska skriva och redovisa för bedömning av både lärare och handledare, och sedan ska vi ha en stor tenta på hela utbildningen när vi är tillbaka. Så nu känner man pressen :-)

 
Bilen

Jag har ju köpt en ny liten pärla som jag är så nöjd med och som fungerat alldeles prima. Fram tills nu. När vi åkte ner med Mir till Jönköping så startade den inte vid ett tillfälle, jag trodde att rattlåset gått i och problemet löste sig inom en minut, så jag skakade av mig det. I förra veckan hände det dock igen, och det tog en kvart eller mer innan bilen hoppade igång igen. Väldigt skumt, en mekaniker i Tovatorp (där bilen stannade) kom ut och tittade på den och trodde att det finns ett glapp i någon kontakt till motorn. Det går ju dock inte att göra något åt när bilen startar igen. Sedan dess har den startat alla gånger. Bilar alltså, finns inget värre ekonomiskt än att äga en bil. Jag har dessutom kört Forden på sista resan, detta gjordes strax innan min nya fick för sig att krångla. Så nu har jag bara en skrotis att förlita mig på.

Min födelsedag

Jag fyllde år i början av mars, vilket vi inte firade så mycket då det var osäkert om folk kunde komma eller inte komma. Men nästa år planerar vi seriöst att fira utomlands, då fyller vi trettio. Satsningen ser just nu ut att landa på Maldiverna och Sri Lanka i 14 dagar :-D

Lilla Loppan mår fortsatt bra. Jag har varit ute små korta turer i skritt ungefär 1-2 gånger i veckan, för oftare hinner jag inte och jag är så trött efter min APL på kvällarna just nu. Men när jag är ledig sitter jag upp så vi kan fortsätta på den positiva trenden :-)

Gävle
Vi har varit i Gävle och hälsat på lillebror och tittat på när hans bästa vän spelade med i Faust i Gasklockorna. Det var en häftig upplevelse, man förstod inte handlingen så bra (vilket vi inte hade förväntat oss göra heller), men scenografiskt var det helt otroligt. Det var som en rundvandring med riktigt häftiga och påkostade effekter, vi fick gå från gasklocka till gasklocka och se nya miljöer genom hela teatern. Riktigt häftigt.

När lillebrors kök målades om hittade vi knoppar till hans kök som han inte ville ha, mässingknoppar. Det passar hos mig bara man lyckas putsa upp dem lite för just nu ser de mest gula ut. Passar bra till min gardinstång så fortsatt renovering av mitt kök pågår också ;-) 

De gör inte ont längre! Jag går hela tiden i lite för stora skor för att inte trycka på dem, och det gör inte alls ont i dem längre. Halva nageln är kvar att låta växa ut innan jag vågar påfresta dem igen, men det verkar gå fortare än jag hoppades på från början :-)

 

Just idag i skrivande stund har Sune kommit hem till Helen! En ny liten puppiliten! Zandirah's Sleeping Sun är hans helnamn... Ska dit och pussa på honom direkt efter att jag tagit in hästarna ikväll. Spännande :-)

 

 

Bilder sedan sist: