Billetande
Nu är jag trött på dig, ditt svarta lilla h-vete.
Du kokar jämt, ingen annan verkar förstå att det är motorn på dig som håller på att ge upp.
"Jag mår bra, det är bara det att hjärtat har stannat..."
Din växellåda är åt fanders.
Du rycker som om du skulle stanna vilket ögonblick som helst, troligtvis för att två tändstift har rostat sönder.
När jag körde hem Carro sist sprängdes elhissen i en fönsterruta så jag fick köra med plast för hålet i fönstret, som ibland släppte och började flappa mig i ansiktet när jag körde så kinden blev alldeles röd.
Nu har du börjat retas med att hastighetsmätaren leker diskotek och bara fungerar ibland.
Ditt sprillans nya avgassystem läcker någonstans så du låter som en gammal 850 utan ljuddämpare.
Så nu får det bli väck med dig, Fordjäkel.
Vi har haft ett ytterst stormigt förhållande sedan du kom i min ägo för ett år sedan.
Jag hade tänkt skicka dig till slakt, men det är så dåligt betalt per kilo just nu...
Och jag har ju ändå betalat en hel förmögenhet för all din sjukvård som ändå inte leder till att du blir hållbar.
Nu är jag ute efter en ny livskamrat, någon liten burk jag kan bo i mer än jag bor i min egen lägenhet.
En riktig kompis!
Det enda jag kan säga är; Ingen Ford på våran gård!
Så nu har jag provkört Mitsubishi, Volvo, Peugeot, Toyota, Renault, alla av flera olika modeller, och var på väg att provköra en Hyundai innan det visade sig att den inte hade någon gas. Det har kort och gott varit något fel på varje bil, litet eller stort. Jag vet att det är sådant man får räkna med när man inte har mycket pengar att köpa bil för, men jag har råd att vara kräsen eftersom det finns så sanslöst mycket bilar att välja mellan. Det är på sätt och vis köparens marknad, inte säljarens.
Och vad mycket märkliga säljare det finns.
Provkörde en Peugeot där säljaren sade att det inte fanns något fel alls på bilen, men när vi körde iväg så gnällde hela framvagnen. Påpekade detta för säljaren som svara "Ja, men jag ska ju ändå sälja bilen liksom..." Ja, det är ingen som har bett dig om att laga bilen för att kunna sälja den, men när man som köpare frågar om det är något fel på bilen och man får svaret nej så kan man ju fundera på vad det finns för fler fel som inte nämns... Att personen sedan försöker viska i förtrodende att "bilen är ju faktiskt kärringkörd" så åker man hem fortast möjligast. Min Ford råkar också vara kärringkörd, med kass växellåda, kokande motor och en sprängd bas. Jodå, kärringen som skriver här kan också misshandla bilar.
En annan säljare tjatar om att Mitsubishi är kvalité (bilen kostade 12 papp...) och när man provkört och påpekar att radion inte fungerar och att motorhuven inte går att öppna så rycker snubben på axlarna och är tyst en stund, innan det pratas om att det är kvalitét igen.
Eller när man hittat en till synes kanonfin Clio i Lysekil som säljs av Lena, men när man ringer svarar Muhammed. När man bestämmer tid i Lysekil kl 20, och sedan ska ringa för att få adressen när man närmar sig och nissen inte svarar... För att sedan skicka ett sms där det står att bilen finns i Uddevalla, men att han kan komma dit efter jobbet lite senare.... Då känner man bara, njaaaa, jag vill nog inte ha din bil så du kan nog gå och gräva ner dig någonstans.
Jag hittade för ett par dagar sedan en Peugeot som jag blev förälskad i, växellådan var som smör och både gas och broms gick lätt. Helt rostfri. Årsmodell 2001. Skattad och bessad. Nya sommar och vinterdäck. 16000 mil. Och så suverän åkkomfort så jag nästan kräks. Med bio/kaptensstolar och en massa elstyrd utrustning och färddator inne i bilen. Men åkte hem och räknade på det. Det var en tung bil som drog minst 0.8 per mil, och skatten var relativt dyr också. Trodde inte att en liten plåtburk på skateboardhjul till Clio skulle bli så mycket billigare, men efter en överslagsräkning blev det ingen Peugeot. Vilket jag tjänar in till en begagnad bil till på ett år.
Så nu till helgen blir det en svängom i länet för att kolla på småbil.
Tänk vad gulliga vänner man har som hjälper en i denna djungel och ger en snabbutbildning i bilmärken och far land och rike runt för att man själv inte fattar så mycket av vad man ska lägga sin lilla slant på <3
Vår enda, och sista, sommar tillsammans.
Kommentarer
Trackback