Breathe in, live out! ☮

I lördags gick vi ut på krogen för att fylla Maddes 21-årsdag. Först blev det Husaren, men jag hade inte så roligt där och när Kalle och min nya granne Cissi frågade om jag ville komma förbi Glädje så gick jag dit.

Jag träffade Kalle i baren. Även Helens lillebror var där, Kalle lånade min telefon och tog ett kort på oss med den. Sedan lade jag ner telefonen i väskan och vi gick och satte oss vid bordet. Då säger Kalle att Madde ringer till honom och frågar vart jag är, jag tänker då att jag ska ringa upp Madde och ska ta upp telefonen ur väskan. Då är den borta!! Det tog max tio minuter från att jag lade ner den i väskan och skulle ta upp den igen! Fattar inte hur detta kunde hända! Jag gick tillbaka till baren, letade på golvet, frågade i baren efter telefonen, fick hjälp att leta efter den. Men den var och är och lär förbli försvunnen. Det var mycket folk i baren så det är med 99 procent säkerhet en ficktjuv som har varit i farten. Min väska har visserligen bara en tryckknapp istället för en dragkedja, men den är stor och saker får plats i den som om den vore bottenlös, så tjuven måste ha grävt ordentligt i väskan utan att jag märkte det.

Jag har letat mig halvt fördärvad. Jag frågade under kvällen tre gånger i baren. Jag kröp och krälade på golvet i min klänning. Jag bad andra om hjälp att leta efter den. Jag stannade tills efter stängningsdags och tjatade hål i huvudet på personalen om min telefon. Jag gick dit dagen efter, trots att det var stängt, och hängde på dörren för att fråga om de sett min telefon. Jag gick dit idag och frågade om de sett min telefon. Jag har varit på polisstationen och frågat efter min telefon. Och gjort stöldanmälan förstås.

Min Galaxy S3 mini var bara ett år gammal, och jag har fortfarande ett års avbetalning på den. Varsågod, kära tjuv. Nu ska jag inte bara bli bestulen på mina tillhörigheter, utan dessutom betala för dem under ett helt år till. Inte heller hemförsäkringen var något att ha, efter självrisk och värdeminskning på telefonen så fick jag ut 71 kronor på försäkringen.

Dessutom; jag går ju på inringning på jobbet! Jag lyckades få tag på Vakansen först idag, och självklart var det flera jobbtillfällen som gått mig ur händerna på grund av att de inte kunnat nå mig inför de vakansdagar jag satt upp. Några tusen till kastade i sjön, vill säga.

När jag jobbade i förra veckan fick jag nys om att moderna telefoner med GPS har möjlighet att ladda ner appar som spårar telefonen. En person som fick sin telefon stulen förra helgen hade en sådan app, kunde logga in på internet och se på karta vart telefonen befann sig. Sedan gick han hem till tjuven och knackade på och begärde att få tillbaka sin telefon. Och det fick han! Jag tänkte att jag också skulle ladda ner en sådan app i min telefon, men det gjorde jag uppenbarligen inte, och nu tre dagar senare är telefonen borta för alltid och jag står och torkar tårarna med notan.

Mitt mobila bredband är trasigt och tangentbordet har gått sönder, så jag har inget internet hemma heller. Summa summarum: Ingen kan nå mig.

Mina saker försvinner och går sönder som om jag sket pengar till vardags.

Men jag blir ändå förvånad över hur många snälla människor man han omkring sig. På helt eget bevåg kom min nya granne Cissi över och plingade på efter att hon läst på Facebook att jag är totalt "insnöad" så att säga. Hon gav mig lösenordet till sitt Wi-Fi så att jag kan surfa på det. Sara-Sofia hörde av sig och erbjöd mig en gammal telefon som hon har liggandes. Tack snälla människor!

Jag har spärrat telefonen och beställt hem ett SIM-kort med samma nummer, det bör vara framme på onsdag eller torsdag. Jag har inga nummer kvar så skicka gärna ett sms med era namn. I slutet av veckan bör det gå att nå mig igen.

Och till dig, tjuv; MÅ DU BRINNA I HELVETET!