Breathe in, live out! ☮

Jag var inte riktigt klok i skolan.
Hittade ett gammalt delmoment i en inlämningsuppgift i skriftlig argumentation.

 

"Värdesätter vi arvet från antiken?

Dagens skolungdomar lär sig allt mindre om den antika epoken i skolorna runt om landet, vissa lärare vill helt utesluta detta historiska epos i sin undervisning.
Det får inte undfalla oss att antiken är ett viktigt kulturarv, troligtvis en viktigare bidragande del till dagens samhälle än Europas medeltid. Antiken bör vi värdesätta och värna om. Antik betyder direkt översatt ”gammal” och antikens grekland är själva vaggan för dagens samhälle och civilisation. Den mest bindande faktorn mellan västvärld och antiken finns inom den litterära historian. Vi har aldrig slutat använda antiken som inspirationskälla inom litteratur, måleri och arkitektur, dessutom lade de gamla grekerna grunden för flera av dagens kulturella nöjen och ren underhållning; teatern med dess olika berättarformationer. Ord som drama, tradgedi och komdei känner vi alla igen och just draman var även i dåtidens Aten den viktigaste kulturutformningen i samhället. De gamla grekerna kanske inte använde televisionen som vi moderna västerlänningar gör, men med tanke på den tidsskillnad som glappar mellan den moderna människan och antikens greker är likheten av vår underhållningskultur jämbördig. Många av de gamla grekiska berättelserna har överlevt tiden och inom just teater och drama spelades som exempel atikens dramatiker Euripides version av den gamla grekiska myten om Medea, på Dramaten i Stockholm 1986. Vi får inte glömma själva fundamentet till dagens litterära konst; urfadern Homeros som skrev de välkända verken Illiaden och Odysseén och därmed grundade vår första litteratur på ett av europas första skriftsystem. Även berättartekniken hexameter som Homeros använde sig av under denhär tiden påminner om dagens muntliga berättelser som har till syfte att fånga sina århörares intresse. På tal om att fånga sina åhörares fulla uppmärksamhet; dagens retorik har sitt klara ursprung under antiken då romarnas jurister och politiker utvecklade konsten att tala vackert. Dåtidens vältalighet ligger till grund för nutidens lagsystem och juridiska processer i väst.Att lyriken och diktkonst föddes undet antiken är inte heller att förglömma. Då, som nu, hade antikens människor ett behov av att uttrycka sina känslor, tankar och upplevelser. Grundpelaren för lyriken hette Sapfo och hennes inflytande på färskare lyriska verk har varit omätlig. I det kommande romarriket var Sapfo störst av alla lyriker och även om hennes verk ansågs vara för sexuellt frispråkiga vid medeltidens epok så är hon ännu idag en symbol för fri och sinnlig kärlek. Någonting som var typisk för människorna under antiken var deras vilja att sprida kunskap. De instiftade vårt moderna samhälles vetenskap, filosofi, mattematik, idrott, med mera som är lika aktuella i dagens kulturella samhällsform som de var under dåtiden. Konsten det innebär att läsa, förstå och lära vidare ger oss makt i samhället och en grund att utvecklas vidare och detta bidrog antikens invånare med från start. Allt som den moderna människan fortfarande ägnar sig åt trots tidsskillnaden, exempelvis vårt sätt att räkna eller hur vi lyckas bygga båtar utan att de sjunker, har sina rötter just i antiken. Det som med all trovärdighet har påverkat det västerländska samhället mest från antiken är synen på människan och demokratin, tanken att varje människa är unik och uttrycksfull samt friheten att säga och tycka vad man vill utan någon högre hårt styrande makts inflytande som exempelvis kyrkan under senkommande medeltid. Ett fint levande exempel är Olympiaden som både under antikens grekland och idag är en källa för fred, idag finns även de olympiska spelen som ett syfte till att låta kulturer mötas och få ökad förståelse för varandra. Vår viktiga byggsten demokrati växte fram under antiken, även om demokratin på den tiden nyttjades på ett annorlunda vis. Man kan sammanfatta hela ovandstående text genom påståendet att den klassiska antiken lade grunden för vår föreställning av det civiliserade samhället och alla dess grundläggande byggstenar.
Drar vi nu en jämförelse i likvärdighet mellan antiken rent undervisningsmässigt inom skolan med den populära medeltiden ser vi ofta en klar skillnad i lärares angelägenhet. Det undervisas mycket om medeltiden, ofta redan på grundskolenivå och antiken har som jag skrev i början av texten, på senare tid fått stå bi på många håll i undervisningen om litterär och kulturell historia. Även om medeltiden ligger närmare oss i tiden har den inte påverkat dagens samhälle lika starkt som antiken. Medeltiden var inte, med dagens mått mätt, särskilt innovativ med sin grekromerska arvslott. Medeltidens Europa var starkt styrt av kyrkan och kristna ideal, någonting som känns mer förlegat i dagens läge än det kulturellt blomstrande Aten. För det första föddes kristendomen under antiken och var statsreligion i Romarriket redan år 300. Vid medeltidens början var förvisso de norra delarna av Europa icke-kristet, men å andra sidan var det sammanrasade romarriket kristet. Nya Testamentet är skrivet på folkets språk; grekiska eller romerska, inte hebreiska som det Gamla Testamentet var. Dessutom anses romarrikets fall vara en smärre förenkling av det som skedde enligt flertalet historiker eftersom det påvisats att livet under en längre tid gick vidare med den romerska kulturen som styrande i de flesta provinserna även om kejsaren och senaten var avsatt. Och vilken kultur kan förändras över en natt? Ser vi till vårt moderna samhälle skådar vi en tydlig förändring av de kyrkliga religionerna som blandas med övriga världsreligioner i takt med globaliseringen och moderna kulturella blandningar. Av medeltidens människor tillhörde den stora massan arbetarklassen och fick slita hårt under kyrkans otroliga makt och marken de brukade ägdes av länsherren. De hade helt enkelt inte tid med kultur eller att utveckla någon kulturell blomstring. Även om de under sitt hårda arbete utvecklade fler tekniska uppfinningar inom jordbruket än vad som tidigare fanns, så hade de grunden för denna kunskap att tacka antiken för som bidragit med grundläggande uppfinningar så som exempelvis harven. Är inte Atens antika byggnader, tempel och skulpturer jämförelsevis ett mer värdefullt kulturarv än vidareutvecklingen av jordbruksteknik? Den riktiga industrialiseringen som grundlade mer av dagens massproduktiva samhälle kom först senare, då medeltidens epok var över. Under medeltiden ökade befolkningstillväxten på grund av snarare demografisk utveckling än kulturell sådan, och till detta följde en urbanisering. Även om kulturen utvecklades inne i de nya storstäderna kan detta inte jämföras med antikens kultur eftersom det bara var de få människor och uppsatta män med makt som fick tillgång till detta. Folket var hårt kontrollerat och ett lysande exempel på detta är språket som talades i kyrkan; latin, vilket inte var samma språk som den vanliga människan talade och därför förstod de mycket lite eller inte alls om det som predikades i kyrkan. Även om vårt moderna skriftspråk utvecklades under medeltiden var det enbart präster och andra män med hög samhällsstatus som kunde tyda skrifterna. Ren latin talas inte alls idag även om det finns latinska språk som är lokala för vissa länder inom dagens Europa, men inte inom vårt nordiska samhälle. Däremot använder vi oss fortfarande till viss del av de gamla romerska siffrorna. Under 1300-talet, fortfarande medeltid, utvecklade italienska författare och akademiker ett intresse för den klassiska antika perioden och Francesco Petrarca var den första att förmulera idén om att hans egen tid var ett återuppvaknande av antikens ideal och kultur. Hundra år senare hade historikern Flavius Blondus beskrivit perioden mellan antikens utslocknande till dåtiden som en mellanperiod innan antikens ideal och kultur pånyttföddes. Nästa tidsepok, renässansen, betyder återfödelse och man syftar då på att det var som om den grekiska och romerska antiken föddes på nytt. Under den nya tidsandan speglades de gamla antika idealen på så vis att människan återigen fick sätta sig själv i centrum och fick en friare vilja i samhället, mindre styrt av de kyrkliga idealen.
Efter en snabb överblick ser det ut som vi praktiskt taget har hela vårat moderna samälle att tacka antikens människor för. Men är det egentligen så märkvärdigt? Människan har alltid funnits med sina behov och skaparkraft i små eller större samhällen, naturligtvis med skiftande levnadsförhållanden beroende på förändrade omständigheter, men människor i ett fungerande samhälle grundlades i antikens epok både vad gäller kultur och litteratur. Grekerna och romerna har utmärkt sig på områden som mänskligheten kommer vara beroende av för all framtid, antiken kommer alltid att hålla en plats i dagens och i morgondagens kulturformer. Låt oss bejaka vårt kulturarv och litterära arv från antiken ytterligare i utbildningen av våra ungdomar istället för tvärt om!"