Veckorna går...

Och här sitter jag; med pluggångest, för få jobbtillfällen, en trasig häst och inga pengar. Men med en väldig massa gnäll till godo?
 
Eldana skulle leka drake förra veckan mot en ny hagkompis, och fick skylla sig själv som blev sparkad på låret. Det var så svullet att hon fick gå på Metacam och stå på boxvila. Men det är skönt att ingenting är brutet i alla fall.
 
En positiv Eldana-nyhet är att hon blir kvar i Ekby hela vintern! Och detta tack vare underbara, finaste Emma. Nu får hon gå på lösdrift tillsammans med bästisen Wilda, och sova i en jättefin ligghall som Linus och Lars har snickrat ihop. Det kommer vara jättebra för hennes kropp. Kommer aldrig kunna tacka dig nog för detta, Emma!
 
Jag har varit på lite nya introduktioner till nya brukare, men det verkar inte finnas så många pass att vikariera. Har dock varit hos en av brukarna ett dygnspass, i förrgår. Idag skickade jag iväg en jobbansökan till ett privat företag. Man funderar lite fram och tillbaka på det här, tex. om det är värt att låna pengar av mamma varje månad istället för att ta ett studielån. Jag går hela tiden och hoppas på att jag ska få arbetstillfällen så det täcker studeriet som Skövde Kommun avkräver mig på. Vill inte ta dyra lån för att utbilda mig till något jag inte kommer vilja arbeta som resten av livet, vilket i och för sig handlar om vem man jobbar hos. Jag vill stanna kvar på min "ursprungliga" arbetsplats där jag trivs jättebra med både brukaren och kollegorna, där kan jag verkligen tänka mig att stanna. Om jag nu bara fick chansen! Kanske kan jag frysa mina studier efter kommande sommar, då jag har sommarjobbat heltid och har råd att ta taxiförarlegitimation. Jobba som taxidriver istället. Men då förlorar jag den plats som jag önskar att jag hade, men kanske aldrig får, hos just den här brukaren. Man vet aldrig hur det kommer bli.
 
Min bil har känt sig lite krasslig så jag lämnade den på verkstaden igår, hoppas den bara behöver lite dropp och snart är på hemmaparkeringen igen. Det är första gången utan bil på 1,5 år, men det känns nu som att jag alltid haft bil och kunnat ta mig dit jag vill. Madelenes mammas kommentar var bäst när vi fikade häromdagen: "Var du ute och körde vid kl. 21 igår? Jag var ute med Maddes hund och hörde en JAS Gripen köra runt i området!"
 
Ikväll är det Bonde Söker Fru och alltså lill-lördag med Jebens. Det innebär inte alkohol, utan mys med tända ljus och god mat. Underbart att stå och laga mat med tända ljus i hela lägenheten och gitarrsolo att sjunga med till :-D Förra veckan var även Klint med, såhär mysigt var det:
 
 
 Jag vet att jag är gnällig. Jag får höra det från alla möjliga håll. Ibland kommer jag på mig själv med att gnälla så det gnisslar om det. Men det är ingenting som känns speciellt bra just nu. Missförstå det rätt nu; Jag mår bra! Jag känner inte att jag vill gräva ner mig i ett dike och försvinna. Det är bara det att jag önskar att all otur försvann, att man hade pengar så man klarade sig, fick de jobb man blir lovad och en häst som fick vara frisk. Så jag hoppas mina vänner kan ha lite tålamod med min gnällperiod, och jag försöker att tänka mig för lite bättre för jag märker att personer runt omkring mig är irriterade på mig. ;-)
 
Tjofadderittan och hejdå Frankie!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0