Vilket jävla stjärnlag...
Igår övningskörde vi en ganska bra bit. Hamnade så småningom på en plats där vi ville kika (snoka) lite på vissa människor. Vi körde in i skogen på små grusvägar som blev mindre och mindre... Tills vi kom till en vändplan där en traktor kört upp en (i princip) gödselstad för koskit. "Vi kör nog fast här", säger jag... Men Daniel menade på att det var fruset och att jag skulle krypköra fram och vända där inne. (Allt var hans fel!!) ;)
Så... När vi väl kört fast där, i den stora bajshögen, mitt ute i ingenstans utan bebyggelse så växlade vi putta/köra bilen ett par gånger. Därefter gick vi omkring och hittade en planka vi försökte få in under bildäcket... fungerade inte. Försökte desperat nog samma sak med ensilage-plast.
Tillslut blev jag så trött på det så jag lade mig ner på knä i koskiten och leran med en skruvmejsel och började hacka loss fryst bajs och sedan med bara händerna gräva i bajset under däcket som satt fast. Något som närvarande karl (Daniel) ALDRIG skulle ha gjort. Ja, jag säger ju det, vi kvinnor får alltid göra grovgörat när karlarna är rädda för att få lite skit under naglarna! ;)
Tillslut strövade vi runt i skogen tills vi fann en stuga, knackade på och frågade om de kunde hjälpa till att dra loss oss. De undrade givetvis vad vi gjorde där ute (helt omöjligt att man "tagit fel väg" en halvmil ut i skogen på en trakorväg med en högst ändamålsenligt olämplig bil). Vi började dra ihop en historia som inte var det minsta sann, och vad bra Daniel är på att ljuga. Oanad talang! :P
När vi tagit oss därifrån blev jag bannad från att röra någonting i bilen (fag) eftersom jag var lerig/kobajsad över armarna, hela tröjan, plus byxorna. Men jag skrattade ända till Falköping. Det är nog bara vi två som kan lyckas göra en så klantig och pinsam grej! Kommer vara årets berättelse på förfesterna framöver tror jag :) Har skadat knät och sträckt mig i ryggen efter gårdagens knuffande. Redo för dubstep ikväll, någon?
Så... När vi väl kört fast där, i den stora bajshögen, mitt ute i ingenstans utan bebyggelse så växlade vi putta/köra bilen ett par gånger. Därefter gick vi omkring och hittade en planka vi försökte få in under bildäcket... fungerade inte. Försökte desperat nog samma sak med ensilage-plast.
Tillslut blev jag så trött på det så jag lade mig ner på knä i koskiten och leran med en skruvmejsel och började hacka loss fryst bajs och sedan med bara händerna gräva i bajset under däcket som satt fast. Något som närvarande karl (Daniel) ALDRIG skulle ha gjort. Ja, jag säger ju det, vi kvinnor får alltid göra grovgörat när karlarna är rädda för att få lite skit under naglarna! ;)
Tillslut strövade vi runt i skogen tills vi fann en stuga, knackade på och frågade om de kunde hjälpa till att dra loss oss. De undrade givetvis vad vi gjorde där ute (helt omöjligt att man "tagit fel väg" en halvmil ut i skogen på en trakorväg med en högst ändamålsenligt olämplig bil). Vi började dra ihop en historia som inte var det minsta sann, och vad bra Daniel är på att ljuga. Oanad talang! :P
När vi tagit oss därifrån blev jag bannad från att röra någonting i bilen (fag) eftersom jag var lerig/kobajsad över armarna, hela tröjan, plus byxorna. Men jag skrattade ända till Falköping. Det är nog bara vi två som kan lyckas göra en så klantig och pinsam grej! Kommer vara årets berättelse på förfesterna framöver tror jag :) Har skadat knät och sträckt mig i ryggen efter gårdagens knuffande. Redo för dubstep ikväll, någon?
Kommentarer
Postat av: Snokad
Och mitt i obygden vet alla vilka alla är och människan ni snokade på visste det nästan innan ni kommit därifrån...
Postat av: Fia
Okey. Jag vet hur djungeltrumman går då jag själv bor på landsbygden där alla känner till varandra. Vore intressant att veta om du som skribent syftar på. Eller du kanske bara ville framhärda din åsikt rent generellt? Du är hjärtligt välkommen att skriva under med ditt namn och ingen pesyndrom. Stå för dina åsikter, tack :) :) :) :) :)
Trackback
