Breathe in, live out! ☮

Satt och väntade på bussen mot Värsås idag då jag fick kramper i magen. Gick på bussen, men det gjorde fruktansvärt ont hela resan och jag låg ner över sätena i bussen. Både händer och fötter domnade bort och jag var nära att kräkas hela tiden. Dessutom var jag otroligt yr så allt runt mig gungade.

När jag klev av på hållplatsen lade jag mig vid vägen och Gunnar kom dit för att fråga hur det var. Mamma och Gunnar fick hjälpa mig upp till huset där mamma ringde till akuten.

Vi fick åka in direkt och nu gjorde det så ont att jag låg och skrek i baksätet. Bara mamma växlade upp eller ned började hela livmodern krampa, kändes som den antingen skulle tryckas ut eller som ett knytnävslag drogs upp till magen.

Väl framme fick jag gå in direkt och lägga mig på en brits, fick sedan rullas in i ett rum där de tog blodprov, GRAV-test, kollade blodtrycket och det konstaterades att jag hade feber. Blev värre när jag låg där och jag fick en spypåse och rummet dansade tango. Fick inte äta eller dricka eftersom jag eventuellt skulle tvingas opereras akut. Mamma trodde jag skulle ploppa en unge.

Åh, vad jag hade behövt Robin nu. När jag låg där önskade jag hela tiden att han plötsligt skulle komma in i rummet och hålla mig i handen.

När gyn-läkaren kom gick det knappt att undersöka eftersom det gjorde så fasansfullt ont och jag bara låg och skrek hela tiden. Kunde inte ens klä av mig själv. Han konstaterade en kraftig inflammation direkt. Inflammationen sitter huvudsakligen i båda äggledarna och det togs ett nytt cellprov eftersom läkaren funderar på om det kan vara cystor på äggledarna. Drog ut spiralen och skickades sedan hem med två olika antibiotika och smärtstillande. Läkaren berättade att jag kan ha svårt att bli gravid i framtiden, ett riktigt jobbigt besked.

Nu ligger jag hemma hos mamma, fortfarande hög feber och får inte röra mig eller bli varken varm eller kall. Kan knappt behålla någon mat. Har det inte gått över inom en vecka så får jag åka in igen och bli röntgad och opereras.

Väldigt skönt att vara hos mamma. Men önskar så mycket att Robin fanns här.

To be continued.