Breathe in, live out! ☮

Klepps Almanack publicerades usprungligen för omkring tvåhundra år sedan och är en blandning av fakta och fantasi. Upphovsmannen, Samuel Hastrim Klepp, skriver i ena stunden i egenskap av praktiskt inriktad upptäcktsresande, i nästa i egenskap av mytskapare.  Så talar han vid ett tillfälle om sin önskan;
"syra vårt vetandes smaklösa bröd med den jäst som utgörs av att det vi drömmer kan komma att ske."

Därmed till några korta utdrag ur Klepps beskrivningar av Abarats tjugofem öar:



... "Jag kan följaktligen bära vittnesmål om att den som dåsar på ön Stundom inte besöks av några alldagliga drömmar. Istället upplever de Världens begynnelse. Jag har själv gjort det flera gånger; sovit där och drömt om någon lustgård utan vare sig fiendeskap eller främlingskap mellan växt och djur, ängel och människa Detta fenomen övertygar mig om att det kan finnas fog för påståendet att Stundom är den av arkipelagens öar som ursprlungligen först frambragte liv."

... "Här på Yzil påmmins också den som söker berömmelse om värdet att leva i nuet, och om att man snarare än att oroa sig över var ens skugga kan komma att falla imorgon kanske bör beakta var den vilar idag."

... "Garndockan? Hur ska jag försöka beskriva Garndockan? Ordet har som alla vet ett blygsamt ursprung. Det avser en bit garn eller en tråd som lindats runt en spole. Men den abaratiska Garndockan, som Lydia Hap kallade den, är något avsevärt mera stignifikativt. Det är den tråd som binder samman alla ting -levande och döda, medvetna och otänkande -vid alla andra ting. Enligt den övertygande fröken Hap utgår tråden från Valvet på Huffaker, där man ibland kan skönja den som ett svagt, fladdrande ljus innan den osynligt slingrar bort genom Abarat för att påbörja sitt värv med att förena oss med alla med varandra. Jag har två gånger besökt Valvet och vid båda besöken bevittnat fenomen som utmärkt väl skulle kunna passa in i Lydia Haps teori; tunna ljusstrimmor som genomkorsat grottan. Kanske var det jag såg bara en optisk villa; kanske är tanken på Ändlös sammanlänkning en ren och skär sentimental fantasi. Men vad vi vill tro och vad som är sant är, enligt min uppfattning, närmare besläktat än rationalisterna vanligtvis vill få oss att tro. Personligen betvivlar jag inte att någon kraft binder oss samman med allt annat i vår arkipelag. Till och med om vi skulle önska att så inte var fallet -för vi är inte bara förenade med det som behagar vår blick och vår moraluppfattning, utan också med det vi finner skamligt eller frånstötande -är vi ogensägligen en del av ett system större än vi själva."

... "Beräkningar har givit vid handen att det är mer sannolikt att en besökare på Ijot träffas av blixten än att någon som besöker Efreets fågelslag träffas av fågelexkrement. Jag kan personligen bära vittnesmål om det rimliga i denna bedömning. Jag har själv tre gånger träffats av blixten under klättringar på öns höjder. Upplevelsen är mycket uppfriskande, inte helt olik ett dopp i isvatten. Odiskutabelt tappar man andan. Men när det är över är man antingen död eller upplivad och stärkt. Extrema alternativ, det medger jag förvisso, men ett liv helt i avsaknad av sådana extremer vore i sanning trist."

... "Tydligen äger Odoms Spira en mycket speciell trollglans; två betraktare som seglar förbi den kommer inte betrakta riktigt samma syn. Vad detta kan tänkas antyda om förhållandena i öns inre går bara att spekulera i."



... Klepps Almanack kan med fördel beaktas både av dem som avser att utforska Abarat till fots och av de dristigare äventyrare som i stället ämnar sluta ögonen och drömma sina färder.

/ S.H.K.