Breathe in, live out! ☮

I onsdags (12/11) sände TV3's Insider ett reportage om sadistiska och sexuella övergrepp på djur. Programmet tar här upp en viktig fråga, men debatten den skapar går tillbaka minst ett årtionde.

Zoofiler som praktiserar sin läggning påstår att sex över artgränserna inte skadar några djur. Ska debatten mot detta påstående gå framåt bör den läggas på samma nivå. Att dra så tydliga jämförelser mellan sadism och tidelag, (eller helt enkelt påstå att det har samma innebörd), som Insider gjort i sitt reportage leder till att de gör bort sig i frågan. Till trots att programmet handlade både om sadism, djurplågeri och tidelag.

Låt oss klargöra; Djurplågeri och sadism mot djur faller under Djurskyddslagstifningen och ger fängelse i upp till två år. Tidelag som påstås icke skadligt för djuret finns ingen lagstiftning emot eftersom lagen togs ur bruk år 1944, samma år då homosexualitet inte längre innebar lagbrott. På den sistnämnda punkten, (att Sverige avkriminaliserat tidelag), finns bristfälligheten. Vi icke-zoofiler kan enbart tillförlita oss på zoofilernas uttalanden om vad djuren har njutit eller inte njutit sexuellt av. Zoofiler påstår samtidigt att de älskar djur och aldrig skulle skada dem.

Det finns en rad olika aspekter som det bör ges mer insyn angående detta.

Vi vet i mångt alldeles för lite om hur tidelag påverkar djur i dagens läge, på grund av att djur inte talar det mänskliga språket. Dessutom kan vi inte kategorisera djur som en och samma art, då det existerar stora artskillnader dem emellan. Ännu en aspekt är att varje djur, oavsett artgrupp, är en individ. De är begåvade med personligheter, reaktionsmönster och tankeverksamhet likt alla levande individer.

Summan av kardemumman; Det kommer alltid att finnas utrymme för misstolkningar både mellan djurarter och även mellan individer.

Det finns ett par dokumenterade fall där djur själva sökt sexuell kontakt med människor. Människan har som skyldighet att ifrågasätta varför dessa dokumenterade fall existerar. Att tolka detta beteende som att djuret har ett sexuellt intresse kan i högsta grad vara både farligt och enfaldigt.

"Djur gör ingenting som de inte själv vill", är inget argument.

Vi kan ta djurarten hund som exempel.
Hundar är flockdjur, där varje hund har sin plats i rangordningen. Flockbeteendet hos hundar visar sig ofta i ett sexuellt beteende från en mänsklig betraktares synvinkel. Detta beteende handlar emellertid inte alltid om parning, utan om hundarnas sätt att visa dominans över en annan flockmedlem av lägre rang. Ett exempel på detta är hundvalpar som inte uppnått könsmogen ålder, och trots detta betäcker kullsyskon eller andra hundar för att visa sin position i flocken. Denna lära ingår i kynologin (läran om hunden) och även de flesta som har insyn i hundens flockbeteende vittnar om detta. Låt oss nu lägga till en person som är sexuellt attraherad av just en hund. Denne någon drivs av sin egen sexuella vilja i fråga då denne ska tolka hundens vilja, samt är troligtvis inte medveten om att en hund som frivilligt betäcker en människa visar sin dominans över denne.
Drar någon skada av detta? Ägaren kan få problem med sin hund om hunden anser sig vara av högre rang än människan. Hunden kan bli svårkontrollerad, dominant och även osäker.
I de fall då en man har sex med en tik, (eller anal penetration på en hanhund, för all del), finns även här samma beteendemönster hos hunden. Hunden kan tillåta mannen en penetration på grund av att den anser mannen stå högre i rangordningen än vad den själv gör, vilket inte innebär en sexuell njutning från hundens sida, tvärt om. Dessutom har en hund förmågan att "stänga av" obehagliga känslor och mentalt försöka fly situationen utan att detta är märkbart fysisk. Detta kan självfallet tolkas som att "hunden vill" av zoofilen.
En hund som blivit utsatt för tidelag kan bland annat bli orolig och nervös i lynnet, samt få en hukande gång. Frågan är hur hunden ska kunna föra sin talan i rättssak, då ägaren kan förklara beteendet med hundens personlighet eller andra erfarenheter som inte har med ägaren att göra. Om ägaren, (eller förövaren), över huvud taget blir anmäld, vilket är osannolikt.

Många människor anser att djur inte kan ta skada av mänsklig penetration om djuret i fråga har ett tillräckligt stort könsorgan för att skador inte möjligen ska kunna uppstå. Detta innebär inte på något sätt att djuret i fråga ej kan känna obehag, fysiskt som psykiskt.

Här använder vi oss av djurarten häst som exempel.
Hästen används idag som sällskapsdjur, hobbyverksamhet, tävling och utställning. Detta sätter högra krav på hur hästen uppfostras. En väluppfostrad häst ska vara hanterbar både då man inseminerar, tar temp, vid gynekologiska undersökningar, med mera. Även hästar har individuella personligheter -vissa individer bryr sig inte märkbart om hanteringen och andra individer kan försöka sparka, vilken det sistnämnda brukar benämnas som en ouppfostrad häst och därför arbetas beteendet bort. Gemensamt för de flesta hästar är att de inte uppskattar behandlingen trots att de oftast står still. Hästar talar till störst del med sin kropp och kroppsdelar som då används flitigt är svans och öron, vilket är kroppsdelar som människan inte använder sig av i sitt språk.
Dessa aspekter leder till väldiga missförstånd då sexuella handlingar gentemot hästar utförs av en människa.
En häst får inte fysiska skador vid penetration av ett mänskligt könsorgan, men detta innebär inte att djuret njuter av behandlingen. Att dessa djur har stora könsorgan innebär inte heller att de saknar känsel.
Ännu en aspekt är att även hästar har sexuella förspel innan parning, vilket inte på något sätt liknar de förspel vi människor kan använda oss av.
Vissa hästar får ändrat beteendemönster efter att de blivit utsatta för tidelag, men de flesta hästar visar inte detta utåt då de är uppfostrade att acceptera behandlingen utan synliga reaktioner.

Borde man då kriminalisera att ta tempen på en sjuk häst, samtidigt som tidelag kriminaliseras? Självklart inte, att förvissa sig om hästen har feber eller ej gynnar i slutänden hästens välmående. Däremot är det en stor möjlighet att tidelag enbart gynnar människan som utför handlingen.
Att just hästar är djur som ofta blir utsatta för tidelag beror till stor del på att denna djurart i de allra flesta fall inte ingår i en produktionsverksamhet på samma sätt som andra kreatur. Kreatur som exempelvis kor och grisar uppfostras inte på samma sätt och är därför inte lika lättåtkomliga för tidelagsutövare som en häst är. (Det finns även möjlighet att det existerar fler människor med sexuellt intresse för hästar, än vad det finns människor med sexuellt intresse för grisar och kor. Men faktum kvarstår.)

Nu är jag inte tappad bakom flötet och är väl medveten om att mina exempel inte är de enda tillvägagångssätten vid tidelagsutövning. Således är de exempel på hur missförstånden kan flöda mellan olika arter.

Att alltid beräkna djurets individuella färdigheter, dess färdigheter som art, dess språk/sätt att förmedla sig, dess uppfostran av människan, samt även zoofilens vilja och hur denne delvis utefter sin personliga sexualitet ofta feltolkar djurets vilja, är en grundläggande aspekt som lagboken och regeringen vänt ryggen.

Sverige strävar efter så liberala lagar som möjligt. Att det inte existerar någon lag mot tidelag beror på regeringens rädsla för att fördöma någons sexualitet, i dethär fallet zoofiler. Att beröva en människa dess sexuella önskningar anses ofta inhumant mot personen i fråga.

Dessutom är Sverige ett ledande land vad gällande exporten av djurpornografi. Att denna företeelse inte är ett lagbrott beror på Sveriges tryckfrihetslag, (samt bloggens ovanstående text). Angående tryckfrihetslagen -är det inte ett brott mot lagen att trycka, filma och sprida barnpornografiskt material?

Den sexuella läggningen pedofili anses inte moraliskt rättfärdigat vare sig på grund av tryckfrihetslagen, att det skulle vara inhumant att beröva en människa möjligheten att praktisera en sexuell läggning, eller uttalanden som "Jag älskar dethär barnet".

Expressen publicerade en artikel den fjortonde september 2006. Artikeln handlade om djurbordeller i Danmark. Efter deras publicering har det varit tyst om ämnet.

(Vet någon om detta utvecklats åt än det enda, än det andra hållet -skriv gärna!)

Problemet är att Sverige har samma lagar som Danmark angående tidelag.

Sverige kriminaliserade prostitution, (gällande människor), år 1999. Trots detta är det oklart om djurbordellerna kan förekomma även här i Sverige. Danmark har inget förbud mot prostitution, och där har vi skiljaktigheten mellan Sveriges och Danmarks lagstiftning i ämnet.

Däremot står det inte uttryckligen i lagen att djur inte får säljas i sexuella syften.

Opinionsbildningarna som strider mot tidelag blir allt färre eftersom Sveriges befolkning väljer att lita på utövarnas påståenden om att handlingarna inte skadar djuren. Dessutom ökar företeelsen markant i och med denna ståndpunkt. Många människor anser inte att tidelag är ett samhällsproblem på grund av ett de har en stor avsaknad fakta och erfarenhet i ämnet.

Personer som strider för zoofilernas rättighet att utöva sin sexuella läggning, jämför ofta tidelag med homosexualitet, vilket inte på något vis är att betraktas som en objektiv infallsvinkel.

Homosexuella människor utövar för det första inte sin homosexuella läggning över artgränsen, (om de inte även är zoofiler). För det andra har ett homosexuellt par gåvan att tala samma språk, kunna meddela sig om hur de känner, vad de tycker om och hur de vill bli behandlade.

Visst kan det vara fallet på så vis att djur faktiskt kan uppleva sexuell njutning tillsammans med en människa, men det finns inga klara bevis på att detta påstående stämmer. Vilket i sin tur innebär att vi har en skyldighet att skydda djuren mot denna behandling.

Om det existerar fall där djur av fri vilja och i ett sexuellt syfte utför sexuella handlingar med en människa, så gynnar dessa fall även motsatsen, (att djur som inte uppskattar tidelagshandlingar fortsätter bli utsatta för behandlingen). Detta på grund av att det inte förekommer någon lag mot tidelag, samt att i de fall djuret ej upplever handlingen som någonting positivt inte är i stånd att kunna föra sin talan.

Lagen är en snårig tolkningsfråga, där det sällan finns klara bevis på hur djuren upplevt denna behandling. Bevis kan nästan aldrig framläggas på grund av att djur och människors språkskillnader.

På bland annat svenska djurporr-sajter används bristen på lagstiftning som marknadsföring.

Det existerar även ett flertal nätverk av människor som systematiskt i grupp utför sexuella handlingar på djur.

I våras väckte Jordbruksminister Eskil Erlandsson stor uppmmärksamhet då han från riksdagens talarstol avfärdade ett förbud mot tidelag med följande argument;
- "Ska det vara tillåtet att smeka en tik på spenarna av kärlek, eller ska det räknas som sexuellt utnyttjande?"

Nu har emellertid Erlandsson lovat oss en lagändring som innebär att tidelag blir en brottshandling.

Detta har vi dock hört tidigare från regeringen, ett flertal gånger, utan att lovorden har gett resultat!

De senaste tio åren har 14 motioner om förbud lagts - alla har avvisats.

Frågan bör diskuteras och företeelsen tidelag bör kriminaliseras, åtminstone tills det ligger klara bevis på bordet där det tydligt framgår att alla djur njuter av sexuella handlingar över artgränserna.

Låt oss tillvarata djurens intressen, istället för att blåögt förlita oss på tidelagsutövarnas lovord!