Breathe in, live out! ☮

Jag lever för närvarande ett stressigt liv, men jag njuter mer av hur det är nu än vad jag gjorde när jag inte fick arbeta någonting och räkningarna växte på hög. Nu är jag dessutom tillbaka hos den brukaren jag trivs bäst hos, och våran gamla chef som jag trivs med har ju kommit tillbaka på sin post. Kämpar med att inte hamna efter i skolan samtidigt, så jag kan inte tacka ja till precis alla pass som erbjuds även om jag vill.

 

Eldana har fått tandläkarbesök, för vad jag vet så har hon aldrig fått sina tänder kollade tidigare. Det var lite besvärligt, hon gillar inte att tappa kontrollen och spjärnade emot. Men när vi väl fick titta på hennes små "bissingar" så såg det fantastiskt bra ut, bara två små hakar så det kunde ju ha varit mycket sämre. Dessa raspades med lätthet bort och hon kvicknade till som hon skulle. När kiropraktorn har varit ute så har han noterat att hon verkar spänd i munnen, och hon trivs ju inte alls med bett så jag tyckte att det var lika bra att utesluta att det fanns något fel där. Duktiga Eldana!

 

Eftersom jag inte har något SD-kort i min lånemobil så kan jag inte ta några kort med den. Därför snor jag den enda akutella bilden som finns tillgänglig, tagen av Hanna som har skäcken Lotta. Grattis står för att hon skickade den till Emma när hon fyllde år i söndags.

 

Den 15/3 skumpade en buss full med SMU'are, plus oss syndiga, ut från Igelstorp strax utanför Skövde. Destinationen var Säfsen och det var något som jag såg fram emot som bara den. Men jag är helt oskuldsfull när det kommer till skidor och i synnerhet de man åker utför på! Har inte stått på skidor sedan jag var barn och man tvingades ut på friluftsdagar, och jag har aldrig i mina dagar stått på ett par slalompjux.

 

Blev nervös när vi kom fram för backarna såg så branta ut. Jag har en fobi för brutna ben, vilket visar sig i skräck när det kommer till ridning, hala isfläckar, och....slalom. Sällskapet var snälla nog att upplysa mig om att det är vanligt att smalbenet bryts rakt av pga de tunga pjäxorna. Tack för det!

 

Fick hjälp på med utrusntningen och lyckades på något vis ta mig upp i barnbacken via stålift. Men när jag släppte liften kunde jag liksom inte riktigt stå för egen maskin. Och det gick ju undan som sjutton nerför den lilla backen! Jag kastade mig åt sidan hela tiden och körde på Mariell vid ett tillfälle. Jag beklagade mig över att detta aldrig skulle gå, att jag skulle bryta alla ben i hela kroppen och svor åt mig själv (okänslig för sällskapet) tills Jebens stack därifrån för att utnyttja backarna. Mariell, Viktor och Hans fortsatte lyssna på mina svordomar. Och Hans var världens bästa skidlärare; kunnig, pedagogisk och lugn. Jag fick åka ner tre gånger föri princip plan mark, sedan satte jag mig i sittliften upp till toppen.

 

Dagen förflöt med enbart två vurpor. Vi körde grön backe ett par gånger och sedan två blå backar innan hemfärden. Sammanlagt åkte vi mellan 3-4 timmar och när jag väl greppat hur jag skulle stanna så var det riktigt roligt! Visst var det så att rädslan för att smälla av smalbenen inte försvann helt under dagen, men jag är ändå glad för att jag på ganska kort tid vågade mig nerför de "livsfarliga" blå backarna :-)

 

Väl hemma blev det after ski, och en välförtjänt öl för skidlärare Hans!

Tack alla ni för en helt underbar toppendag!

Och tack vädergudarna för att ni fixade ett sånt strålande väder som jag sett i mitt sinne att det ska vara i skidbacken.

 

Jag gissar på att jag just nu jobbar över heltid. Och jag är i stort behov av pengar och mycket glad över alla arbetstillfällen.

Idag fick jag vara med på ett APT trots att jag inte är fast anställd. Både chef och kollegor berättade där för mig att de ser mig som en av de fasta eftersom jag funnits på arbetsplatsen så länge nu. Även mer saker på gång som jag publicerar senare om de går i lås. Jag har i alla fall en fast tjänst både juni, juli och augusti. Tjoho!

Kämpar samtidigt för att inte hamna efter i skolan genom att skjuta upp uppgifter till morgondagen. Hittils går det väldigt bra, vilket beror på att det är inlämningsuppgifter jag håller på med nu. Sådana skriver jag på en dag och lämnar in direkt. Att skriva och bredda ut texter genom ordbajseri har jag inga svårigheter med.

Mötte en lärare i korridoren igår som kom åkande i en rullstol och spelade dement. Vi hade ett fint samtal. Hon måste ha spelat teater tidigare, så trovärdig hon var! Vilken insikt i dementa människors framförhållning hon bär på. Denna lärare blev lite coolare i mina ögon efter det mötet.

Nu ska jag iväg och intervallträna Kastanjett, den lilla hästen i Sara-Sofias stall. Det är sol och 15 plusgrader ute så det ska bli riktigt härligt!

I helgen väntar firandet av Jebens födelsedag och en resa till Säfsen. See ya!

 

Nu har jag fyllt år igen! Hellskotta så fort tiden går. Jag börjar bli gammal med stormsteg. Får nästan panik över allt jag vill göra i mitt liv och hur sjutton jag ska få tid och pengar till allt detta. Har börjat spåna på en bucket list så att jag ska kunna pricka av alla nödvändiga "göra-i-livet"-punkter. Nåväl.

 

I lördags var vi på relaxavdelningen och äventyrsbadet här i stan. Ett konstigt bokningssystem gjorde att killarna (Hans och Vikor) fick gå in och vänta på mig och Mariell under två timmars tid, men det verkade som att de hade det trevligt även utan oss. När jag och Mariell kom in var det tre timmar till stängningsdax, något jag trodde var gott om tid men jag hade fel, tiden bara rusade iväg. Vi lekte i åkattraktionerna och satt sedan insvepta i badrockar och drack rosévin, för att sedan ha endast 45 minuter på oss att testa varma hamamstenar och konstgjort solljus på SPA-avdelningen.

 

Efter badupplevelsen stack vi hem till mig och jag dukade fram ett bord med exotiska frukter, sangria och vattenpipa. Vi blev ett helt gäng och jag överöstes med presenter, det såg värre ut än på julafton. Det hade jag inte förväntat mig, tusen tack kära ni! <3 Det gick knappt att få folk därifrån och ner till stan, där vi hade bpkat bord på Sand.

 

Jag var ganska mätt av all frukt så jag åt en lite mindre middag på Sand där vi bokat bord för tio pers. När de stängde drog vi vidare till Mikes och drog i oss ett par shots.

 

Kvällen avslutades på Husaren, där vi dansade som galningar. Jag hade tio centimeter höga klackar och det gjorde sitt för mina ben, jag hade redan träningsvärk av att ha ridit Kastanjett i onsdags och Hero i fredags. Tillslist stapplade jag fram med onda ben över dansgolvet, men sjutton så kul jag hade!

 

Helen körde hem Jebens som bor långt ut på landet, och vi andra for med i bilen och gick även husesyn när vi väl var där. Helen släppte av mig sist av alla, och jag vet inte varför jag fungerar så, men jag ska alltid duscha och börja städa när jag kommer hem. Tror jag somnade runt 5 på morgonkvisten.

 

Igår vaknade jag sent och ställde mig i duschen för att piggna till när det plötsligt ringde på dörren. Det var Mariell, Hans och Viktor som kom för att hämta sina väskor med badkläder i som de lämnat kvällen innan. Ja bad dem gå in och snabbade mig i duschen, och när jag kom ut hade Hans börjat diska! Hur gulligt är inte det när man själv är bakis och trött som sjutton :-)

 

På eftermiddagen kom mamma, Nettan och Sarah och vi käkade ost, kex och frukt istället för tårta eftersom jag inte är så förtjust i det. Himla skoj att se Nettan och Sarah eftersom det var i somras jag såg dem sist!

 

Tack alla för att ni gjorde min födelsedag! <3

 

Antar att man måste bjuda på en hemsk bild när man fyller år, so here goes:

 

 

 

Snön försvann redan i slutet av februari och det känns som det blir en tidig vår! Jag har redan plockat tussilago...!

 

Vi ska dock förlänga vintern med en dag. Jebens är scoutledare och nu ska de göra sin årliga endagars-utflykt till Säfsen för att åka utför, och det fanns fyra platser över i bussen så både jag, Mariell, Viktor och Hans ska åka med dit. Jag har aldrig varit på skidsemester och ännu mindre åkt utför! Men jag älskar fart och lek, så jag har länge velat prova på det. En hyfsat billig endagarstur tillsammans med mina proffsiga kompisar blir säkert hejdundrans skoj. Jag ser mig själv swisha fram på smidiga ben nerför branta sluttningar med glittrande snö flygande omkring mig... Kommer nog att bli gruvligt besviken på min illusion ;-) Den 15'e mars får vi se hur det går.

 

Min bil är hemma, nu på heltid om min magkänsla stämmer. Räkningen slutade på 16 (jävla) tusen, ett bättre bilköp kunde jag ha gjort. Men tack och lov får jag ekonomiskt stöd i form av lån från min kära mamma. Förhoppningsvis har jag nu en hel och fin bil i många år framöver. I annat fall kommer jag bli mentalt tokig!

 

Har kunnat åka ut och hälsa på Eldana igen. Det finns ingen varelse i hela världen som gör mig så lugn och stabil som denna lilla tjej. Vi har varit ute och gått promenader, för det behövs nämligen med all den överskottsenergi hon har fått. Nu har hon redan stått i ett halvår och jag tänker låta henne stå i ett år, så gamla skador har en så liten chans som möjligt att spöka för oss i framtiden.

 

Sara-Sofia har flyttat sin häst till gamla Tovatorps ridskola, som lade ner när jag var ungefär 12 år gammal, och nu för tiden är ett litet privatstall bara tre kilometer från min lägenhet! Det pangas rejält runt knutarna eftersom det ligger mitt i smeten för nuvarande militära övningsfältet, men hästarna är gudomliga och är så vana vid pangandet att de inte ens rör på örat åt oljuden. Jag och Sara-Sofia har knappt tid för varandra nu för tiden. Många år tillbaka delade vi stall, men nu när vi har hästarna på varsitt håll hinner vi knappt ses. Dessutom saknar jag ridningen, både som mental avslappning och fysisk träning. Så dök det upp en trevlig möjlighet; en tjej i detta stall vid övningsfältet hinner inte med sin häst på onsdagar, så den ska jag få börja rida en gång i veckan. Provred i onsdags och det är en maxad ponny, connemara och arabkorsning. En gudomligt snäll och välriden ponny, ägaren blev glad över att jag ridit distans och såg en möjlighet att få sin häst konditionstränad på speedway-banan precis vid stallet som vi får använda som galoppbana om vi vill. Jag ser BUSRIDNING och BARBACKA framför mig, riktigt skoj att rida en så kontrollerad häst och kunna busa loss!

 

Jag får jobba väldigt mycket just nu hos brukaren som jag saknat att arbeta med. Där är nu två ordinarie långtidssjukskrivna, och bara jag och en till som rä vikarie. Så jag blir inringd i princip varje dag, och med ovanstående nämnd (skit)bil så behövs verkligen de intäkterna!

 

Skolan har börjat och tyvärr måste jag ha praktik en månad, i maj, då jag inte kan jobba och eftersom jag inte kommer att få CSN så blir det en månad helt utan lön. Suck. Men jag försöker hålla mig till planeringen med inlämningar och prov så att jag inte ska hamna efter. Jag har siktet inställt på en fast anställning och då får det vara lite jobbigt med plugga och jobba samtidigt en tid.

 

Jag och Christoffer har knappt hunnit att ses för vi jobbar så olika tider, och han jobbar verkligen mycket. I helgen sågs vi för andra gången på tre veckors tid. Igår var vi på O'Learys då karlarna bowlade och vi "fruar" satt och drack cola och skvallrade om folk. Mycket trevligt!

 

Något gott har kommit ur att vara utan mobil och konstant internet i fickan; mindre frekvent surfande på Facebook och därav upptäckt hur mycket tid jag har! Tid som jag slagit ihjäl med hjälp av böcker. Det är ingen överdrift när jag säger att jag läste fem böcker på en vecka då min telefon försvann. Jag har alltid tyckt mycket om att läsa men av någon anledning har det stått på paus under det året jag haft en surftelefon. Nu längtar jag efter att värmen ska spira på min balkong, och jag tänker försöka installera en hängmatta där att ligga och läsa böcker i under gassande sol. Kanske inte borde köpa någon ny telefon?!

 

Avslutar med en bild på mig och lilla krigsvana ponnyn Kastanjett på speedwaybanan.