Hämta Sobrina
I fredags hämtade jag och Daniel Sobrina från Vedum och körde henne till Värsås.
Kanske är på sin plats att presentera Sobrina lite kort för de som inte vet vem hon är:
Sobrina är min kompis Daniels häst som stod hos mig från april till augusti förra året och som jag då började tävla lite smått med i distansridning. Hon är ett registrerat halvblod, 25 procent fullblod på morfars sida vilket syns på hennes nätta huvud. En mycket feminin och otroligt vänlig häst. Hon är född 1993, E: Junker/U: Sopran/UE:Presto xx.
Var knappt så Daniel fick med mig från stallet i Vedum eftersom de har världens sötaste valpar i stallet. Senast jag var där var de så små att de knappt var sociala, men nu viftade de på svansen och drog i mina skor, sprang trots att bakdelen inte hänger med riktigt än, snuttade på en och var hur söta som helst. Finns det någon intresserad så söker de hem till fyra valpar fö tillfället.
Tog hur lång tid som helst att köra till Värsås.
Först sade jag till Daniel att ena däcket såg dåligt ut, så vi stack och pumpade det. Därefter kom jag på att jag var hungrig som en svulten räv, så vi stannade vid ett thaikök i Floby. Vi öste som vanligt på en kryddor och thailändskan som serverade skrattade när vi sade "Ingen jädra fallang här inte!" Sobrina tyckte att wook var mycket intressant, stirrade som förstenad, genom fönstret så öronen vek sig mot taket, på thaiköket som ploppade och fräste.
Sobrina säger hejdå till kompisarna i Vedum
Väl framme kände hon igen sig, helt klart. Tittade sig inte ens omkring, tyckte bara det var konstigt att Diggan och Superlie var där. Hon fick stå inne över natten och uppförde sig som en hingst, skrek som en gris och fjäskade för både Bosse och Diggan, flemade och fick knappt ro.
Dagen efter skulle hon stå inne själv, men det gick inte. När de andra gått ut försökte hon dra ner gallret för fönstret med frambenet, sedan skulle hon av någon anledning ha upp benet i krubban dessutom och försökte hoppa över boxdörren. Knepig häst, hon är egentligen världens lugnaste men verkade lite personlighetsförändrad på morgonen. Slutade med att hon fick gå ute själv i en liten hage, där hon travade runt i flera timmar och Superlie försökte försvara sin ära som Diggans flickvän och rusade mot staketet och såg livsfarlig ut i någon timme, varpå Sobrinas gristjut ekar över bygden. Värsåsfolket måste tro att vi skaffat en lama eller något annat exotiskt djur i stallet.
Bosse fick gå in till vildtoringen på eftermiddagen, och i söndags släppte vi ihop alla hästarna. Det gick hur bra som helst, hela flocken ser ut att trivas fint tillsammans. Underbart!
Dessutom trakasserade jag och Sarah Daniel på kvällen och Sobrina har aldrig gått så bra förut, kändes som allt klaffade för dem och det var riktigt härligt att se.
Känns mycket bra att ha henne i stallet igen!
Först: Sobrina, brun. Näst först: Superlie, svart. Sist: Diggan, fux. I mitten: Bosse, brun.
Kanske är på sin plats att presentera Sobrina lite kort för de som inte vet vem hon är:
Sobrina är min kompis Daniels häst som stod hos mig från april till augusti förra året och som jag då började tävla lite smått med i distansridning. Hon är ett registrerat halvblod, 25 procent fullblod på morfars sida vilket syns på hennes nätta huvud. En mycket feminin och otroligt vänlig häst. Hon är född 1993, E: Junker/U: Sopran/UE:Presto xx.
Var knappt så Daniel fick med mig från stallet i Vedum eftersom de har världens sötaste valpar i stallet. Senast jag var där var de så små att de knappt var sociala, men nu viftade de på svansen och drog i mina skor, sprang trots att bakdelen inte hänger med riktigt än, snuttade på en och var hur söta som helst. Finns det någon intresserad så söker de hem till fyra valpar fö tillfället.
Tog hur lång tid som helst att köra till Värsås.
Först sade jag till Daniel att ena däcket såg dåligt ut, så vi stack och pumpade det. Därefter kom jag på att jag var hungrig som en svulten räv, så vi stannade vid ett thaikök i Floby. Vi öste som vanligt på en kryddor och thailändskan som serverade skrattade när vi sade "Ingen jädra fallang här inte!" Sobrina tyckte att wook var mycket intressant, stirrade som förstenad, genom fönstret så öronen vek sig mot taket, på thaiköket som ploppade och fräste.
Sobrina säger hejdå till kompisarna i Vedum
Väl framme kände hon igen sig, helt klart. Tittade sig inte ens omkring, tyckte bara det var konstigt att Diggan och Superlie var där. Hon fick stå inne över natten och uppförde sig som en hingst, skrek som en gris och fjäskade för både Bosse och Diggan, flemade och fick knappt ro.
Dagen efter skulle hon stå inne själv, men det gick inte. När de andra gått ut försökte hon dra ner gallret för fönstret med frambenet, sedan skulle hon av någon anledning ha upp benet i krubban dessutom och försökte hoppa över boxdörren. Knepig häst, hon är egentligen världens lugnaste men verkade lite personlighetsförändrad på morgonen. Slutade med att hon fick gå ute själv i en liten hage, där hon travade runt i flera timmar och Superlie försökte försvara sin ära som Diggans flickvän och rusade mot staketet och såg livsfarlig ut i någon timme, varpå Sobrinas gristjut ekar över bygden. Värsåsfolket måste tro att vi skaffat en lama eller något annat exotiskt djur i stallet.
Bosse fick gå in till vildtoringen på eftermiddagen, och i söndags släppte vi ihop alla hästarna. Det gick hur bra som helst, hela flocken ser ut att trivas fint tillsammans. Underbart!
Dessutom trakasserade jag och Sarah Daniel på kvällen och Sobrina har aldrig gått så bra förut, kändes som allt klaffade för dem och det var riktigt härligt att se.
Känns mycket bra att ha henne i stallet igen!
Först: Sobrina, brun. Näst först: Superlie, svart. Sist: Diggan, fux. I mitten: Bosse, brun.
Trackback
