Bosse på motorvägen
Bosse lider av värmen så idag när det var helt molnfritt åkte jag ut till stallet mitt på dagen för att spola av honom med vattenslangen för att ge honom lite svalka.
Band upp honom i en löst sittande bom. Har bundit upp honom i den förut, han har gått och betat och vält den, men inte brytt sig om det eller blivit rädd för den.
När jag drog på vattnet lite försiktigt och trodde att det inte skulle spruta ut vatten, så ryckte Bosse till för vattenslangen och fick bommen på sig. Han fick panik och började skygga våldsamt, sen sparka mot den och jag kastade mig fram för att få tag i honom, men han hade redan fått panik och skenade iväg ner mot vägen.
Jag stod kvar på gårdsplanen och såg en lastbil komma nere på vägen i 90 km/h, minst. Det var så uppenbart att Bosse skulle skena ut på vägen precis framför lastbilen och jag insåg att det bara skulle bli mos kvar av min häst. Har nog aldrig skrikit så förut, tror min puls egentligen borde gett mig en hjärtinfarkt och jag har ont i halsen av hur jag skrek. Började springa ner mot vägen och Sarahs lilla Jackrussel Flora sprang med mig. Bosse svängde av mot Skövde på motorvägen bara några centimeter från lastbilshelvetet som inte saktande ner på farten det minsta lilla, så det var tack vare Bosses manöver som det inte small.
När jag hade rusat ut på vägen hade Bosse sparkat sönder bommen och stannat. De bilar som fanns på vägen stannade också, tack gode Gud för att det finns folk med lite trafikvett då det kommit ut lösa djur på vägen! Var inte svårt alls att fånga Bosse och när väl det var gjort fanns bara problemet med Flora kvar. Hon tyckte att det var skitkul på vägen och jag skrek åt henne att komma så jag kunde lyfta upp henne under armen och gå hem. Hade fortfarande panik med tanke på att det när som helst kunde komma någon jävla rallyförare som antingen körde på min häst eller inte såg minihunden och skulle göra total pannkaka av henne.
En jättesnäll farbror klev ur sin bil och ropade till sig Flora, lyfte upp henne och gick fram till mig och räckte över hunden som jag tog under armen. Han frågade om jag var okey och sade att jag hade en jättesöt hund. Jag sluddrade något om att det inte är min hund, tackade och gick upp mot stallet igen.
Har nog inte varit så chockad på många, många år. Stod och skakade och tårarna började välla fram. Sarah kom ner från huset, hon hade hört mitt vrål och sen sett oss ute på vägen. Hur fan kan jag vara så dum att jag binder upp min häst i en lös bom och sedan sätter igång en vattenslang?! Bara för att han vanligtvis inte brukar reagera så betyder det inte att han blivit helt reaktionsdöd.
Han klarade sig med tre sår på bakbenen. Jag vet inte vad jag skulle tagit mig till om min ansvarslöshet hade kostat min häst livet. Tacka gudarna för att det gick bra!
Band upp honom i en löst sittande bom. Har bundit upp honom i den förut, han har gått och betat och vält den, men inte brytt sig om det eller blivit rädd för den.
När jag drog på vattnet lite försiktigt och trodde att det inte skulle spruta ut vatten, så ryckte Bosse till för vattenslangen och fick bommen på sig. Han fick panik och började skygga våldsamt, sen sparka mot den och jag kastade mig fram för att få tag i honom, men han hade redan fått panik och skenade iväg ner mot vägen.
Jag stod kvar på gårdsplanen och såg en lastbil komma nere på vägen i 90 km/h, minst. Det var så uppenbart att Bosse skulle skena ut på vägen precis framför lastbilen och jag insåg att det bara skulle bli mos kvar av min häst. Har nog aldrig skrikit så förut, tror min puls egentligen borde gett mig en hjärtinfarkt och jag har ont i halsen av hur jag skrek. Började springa ner mot vägen och Sarahs lilla Jackrussel Flora sprang med mig. Bosse svängde av mot Skövde på motorvägen bara några centimeter från lastbilshelvetet som inte saktande ner på farten det minsta lilla, så det var tack vare Bosses manöver som det inte small.
När jag hade rusat ut på vägen hade Bosse sparkat sönder bommen och stannat. De bilar som fanns på vägen stannade också, tack gode Gud för att det finns folk med lite trafikvett då det kommit ut lösa djur på vägen! Var inte svårt alls att fånga Bosse och när väl det var gjort fanns bara problemet med Flora kvar. Hon tyckte att det var skitkul på vägen och jag skrek åt henne att komma så jag kunde lyfta upp henne under armen och gå hem. Hade fortfarande panik med tanke på att det när som helst kunde komma någon jävla rallyförare som antingen körde på min häst eller inte såg minihunden och skulle göra total pannkaka av henne.
En jättesnäll farbror klev ur sin bil och ropade till sig Flora, lyfte upp henne och gick fram till mig och räckte över hunden som jag tog under armen. Han frågade om jag var okey och sade att jag hade en jättesöt hund. Jag sluddrade något om att det inte är min hund, tackade och gick upp mot stallet igen.
Har nog inte varit så chockad på många, många år. Stod och skakade och tårarna började välla fram. Sarah kom ner från huset, hon hade hört mitt vrål och sen sett oss ute på vägen. Hur fan kan jag vara så dum att jag binder upp min häst i en lös bom och sedan sätter igång en vattenslang?! Bara för att han vanligtvis inte brukar reagera så betyder det inte att han blivit helt reaktionsdöd.
Han klarade sig med tre sår på bakbenen. Jag vet inte vad jag skulle tagit mig till om min ansvarslöshet hade kostat min häst livet. Tacka gudarna för att det gick bra!
Trackback
